Jöns Lind

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Jöns Lind, utforska dess ursprung, dess relevans i dagens samhälle och dess inverkan på olika områden i livet. Jöns Lind har varit föremål för intresse och debatt genom historien, vilket motiverat filosofer, vetenskapsmän, konstnärer och människor från alla samhällsskikt att fördjupa sig i dess innebörd och återverkningar. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de mest relevanta aspekterna av Jöns Lind, från dess första manifestationer till dess närvaro idag, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision av detta mångsidiga och spännande ämne.

Jöns Lind, född den 18 december 1723 i Karlskrona, död den 3 september 1785 i Osby, var en svensk prost, författare och samlare, samt ledamot av Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Lind var son till varvskaptenlöjtnanten i Karlskrona Jöns Lind och dennes andra hustru Kristina Rase. Fadern, som var son till den förmögne handelsmannen Jöns Lind i Göteborg, stupade vid Hangö i Finland år 1741 i kriget mot Ryssland. Efter studier i Lund och Uppsala (där han bland annat tycks ha undervisats och tagit intryck av Carl von Linné), och efter att ha tjänstgjort som informator och huspräst i diverse hushåll, blev Lind 1755 kyrkoadjunkt i Klara församling i Stockholm. Där väckte han samma år viss uppståndelse då han indirekt i en predikan kritiserade den rådande situationen i landet med partikaoset som ofta rådde och avsaknaden av en stark kungamakt.

1756 blev han kyrkoherde på Lovön i Lovö socken vid Drottningholms slott, där han stannade till 1763 då han utnämndes till kyrkoherde i Osby socken. På den posten stannade han fram till sin död drygt 22 år senare, år 1785.

Lind ägde bland annat ett bibliotek med närmare 2 000 böcker, en stor porträttsamling samt en hel del mynt. Han har lämnat efter sig ett antal tal, en självbiografi samt handskrifter som bland annat berör Karl XI:s köp av Trossö.

Lind var gift två gånger; första gången med Hedvig Elisabet Groth (1738-1759), och andra gången med Henrietta Eva Osterman (1729-1792). Bland barnen i det senare äktenskapet blev sonen Justus Christopher von Lindecreutz adlad, och dottern Fredrika Lovisa gifte sig med skalden Olof Bergklint.

Källor

  • Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män: Åttonde bandet. Upsala: Wahlström & Låstbom. På P.M. Lindhs förlag. 1842. sid. 205. Libris 11176333 
  • Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män: Nionde bandet. Upsala: Wahlström & Låstbom. På P.M. Lindhs förlag. 1843. sid. 151. Libris 11235856 
  • Lunds Stifts Herdaminne