Jättegröe
Idag är Jättegröe ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Jättegröe blivit en grundläggande aspekt i många individers dagliga liv, vilket påverkar olika aspekter som samhälle, ekonomi, politik och kultur. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i studien och analysen av Jättegröe, för att bättre förstå dess inflytande och inverkan idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Jättegröe, från dess historiska ursprung till dess implikationer i den samtida världen, med syftet att ge en heltäckande och uppdaterad vision av detta mycket relevanta ämne.
| Jättegröe | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Gräsordningen Poales |
| Familj | Gräs Poaceae |
| Släkte | Glyceria |
| Art | Jättegröe G. maxima |
| Vetenskapligt namn | |
| § Glyceria maxima | |
Jättegröe (Glyceria maxima) är en växtart i familjen gräs.
Jättegröe hör egentligen hemma i Östeuropa men har spritt sig till stora delar av Europa och Nordamerika som foderväxt. Carl von Linné var initiativtagare till att arten ifördes i Uppsalatrakten. I Nordamerika har arten blivit ett besvärligt ogräs som skadar våtmarker genom att konkurrera ut annan grönska.[1]
Synonymer [2]
- Kasevija Glyceria aquatica
- Källgräs Catabrosa aquatica
- ^ Europeiska kulturlandskap - Hur människan format Europas natur, Urban Emauelsson., 2009. s. 76
- ^ ”Checklista över Nordens kärlväxter”. Arkiverad från originalet den 20 april 2005. https://web.archive.org/web/20050420114147/http://www2.nrm.se/fbo/chk/. Läst 26 maj 2008.
Externa länkar
- Den virtuella floran
- Jättegröe i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Jättegröe.
