Ivar Hylanders tema är ett som har fångat många människors uppmärksamhet genom tiden. Oavsett om det beror på dess relevans i historien, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess betydelse inom det akademiska området, har Ivar Hylander varit föremål för studier, debatt och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ivar Hylander, från dess ursprung och utveckling, till dess inflytande inom olika områden. Genom en djupgående och detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå vilken betydelse och roll som Ivar Hylander spelar i dagens värld. Utan tvekan är Ivar Hylander ett ämne som fortsätter att väcka intresse och nyfikenhet hos många människor, och vi hoppas kunna erbjuda en komplett och berikande översikt av detta fascinerande ämne.
Biskop Ivar Hylander | |
![]() Biskop Ivar Hylander i Holmsunds kyrka den 25 augusti 1963. | |
Kyrka | Svenska kyrkan |
---|---|
Stift | Luleå stift |
Period | 1956–1966 |
Företrädare | Bengt Jonzon |
Efterträdare | Stig Hellsten |
Prästvigd | 18 december 1932 i Linköping |
Biskopsvigd | 27 januari 1957 av Yngve Brilioth |
Född | 24 juli 1900 Norrköping |
Död | 16 december 1982 (82 år) Umeå stadsförsamling |
Ivar Hylander, född den 24 juli 1900 i Norrköping, död den 16 december 1982 i Umeå stadsförsamling, var en svensk biskop.
Hylander blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1925, teologie kandidat 1929, teologie licentiat 1931 och teologie doktor och docent i Gamla testamentets exegetik 1932. Han var lärare vid Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk 1932–1935, litteraturchef vid Diakonistyrelsens bokförlag 1938–1939, kyrkoherde i Norrköpings Sankt Olai 1939–1943, domprost och kyrkoherde i Växjö och Öjaby 1943–1956, biskop i Luleå stift 1956–1966.
Han var ordförande i Uppsala studentkår 1933–1934, vice ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer 1934, ordförande i Sveriges kristliga gymnasiströrelse 1936–1939, ledamot i kyrkomötena 1946, 1948 och 1951, generalsekreterare i Allmänna Svenska Prästföreningens centralstyrelse 1947–1951, 1:e vice ordförande 1952–1953, ledamot av pastoratsindelningsakkunniga 1950–1954, ledamot av Diakonistyrelsen 1959–1968, ordförande i dess arbetsutskott 1959–1964.
Han författade Der literarische Samuel-Saul-Komplex traditionsgeschichtlich untersucht (doktorsavhandling 1932), Gamla testamentets psalmbok (1937), Det omistliga (1943), Den kyrkliga indelningen (1953), Herdabrev (1956), Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap (1971, supplement 1972) och utgav Acta Ostrogothica I (1925) samt III (1935). Han var redaktör för Svensk kyrkotidning och Ny kyrklig tidskrift 1937–1941.
Ivar Hylander är begravd på Norra kyrkogården vid Sandbacka i Umeå.