I dagens värld är Irene Papas ett ämne som genererar mycket intresse och debatt. I decennier har Irene Papas varit föremål för studier och forskning inom olika områden, vilket gett upphov till en stor mängd information och åsikter i frågan. Vikten av Irene Papas återspeglas i dess inflytande på samhället och dess inverkan på vårt dagliga liv. Genom denna artikel föreslår vi att analysera och diskutera olika aspekter relaterade till Irene Papas, för att ge en bred och berikande vision av detta mycket relevanta ämne.
Irene Papas | |
![]() Irene Papas, 1971. | |
Född | Ειρήνη Λελέκου 3 september 1929 Mall:Landsdata Albanie Khiliomódhi, Korinth, Grekland |
---|---|
Död | 14 september 2022 (93 år) Khiliomódhi, Korinth, Grekland |
Begravd | Cemetery Chiliomodi Corinthia[1] |
Medborgare i | Grekland |
Sysselsättning | Skådespelare, sångare, filmregissör |
Make | Alkis Papas (g. 1947–1951) José Kohn (g. 1957–1957, skilsmässa) |
Partner | Marlon Brando (–)[2] |
Utmärkelser | |
National Board of Review Award för bästa kvinnliga skådespelare (1971) Kommendör av Arts et Lettres-orden (1995)[3] Hedersdoktor vid Tor Vergata-universitetet (2001) Kommendör av Alfons X den vises orden Kommendör av Fenixorden | |
Redigera Wikidata |
Irene Papas (grekiska: Ειρήνη Παππά), ursprungligen Irini Lelekou (grekiska: Ειρήνη Λελέκου), född 3 september 1929[4][5] i Khiliomódhi i Korinth, död 14 september 2022 på samma plats,[6] var en grekisk skådespelare och sångare.[7] Hon hade en internationell karriär och spelade även i flera filmatiseringar av antika grekiska dramer.
Irene Papas far Stavros Lelekos kom från byn Khiliomódhi i Korinth, medan hennes mor Eleni Prevezanou kom från Preveza i Epirus. Irene Papas började scenskola som 12-åring och uppträdde tidigt som dansös och sångare på scen och i grekisk radio. Hon spelade antika dramer vid olika teatrar i Aten, både i original[förtydliga] och i samtida bearbetningar, och fick sin första filmroll 1951.
Under 1960-talet medverkade Irene Papas i flera internationella storfilmer, såsom Kanonerna på Navarone (1961), Zorba (1964) och Z – han lever (1969). Till hennes mest framträdande roller hör tre Euripides-filmatiseringar av Michael Cacoyannis, Ilektra (1962), The Trojan Women (1971) och Ifigeneia (1977). Hon uppträdde även vid Broadway.[8]