Internationella kvinnospelen 1930
I dagens värld har Internationella kvinnospelen 1930 blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och samhällsområden. Allt fler människor söker information och kunskap om Internationella kvinnospelen 1930, oavsett om det påverkar det dagliga livet, dess konsekvenser för samhället eller dess historiska relevans. Med den ökande uppmärksamheten som ägnas åt Internationella kvinnospelen 1930 är det viktigt att till fullo förstå alla aspekter relaterade till detta ämne. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska olika aspekter av Internationella kvinnospelen 1930, från dess ursprung till dess inverkan idag, för att erbjuda en fullständig och detaljerad vision av detta ämne av allmänt intresse.
| III. Ženské Světové Hry (Damolympiaden 1930) | |
  | |
| Plats | Prag |
|---|---|
| Tidpunkt | 6–8 september |
| År | 1930 |
Internationella kvinnospelen 1930 (tjeckiska: III Ženské Světové Hry v Praze, franska: 3è Jeux Mondiaux Féminins, engelska: 3. Women’s Olympic Games) var den tredje ordinarie internationella Damolympiaden, tävlingarna hölls[1] den 6 september[2] till 8 september[3] 1930 på Letna stadium[4] i Prag.[5][6]
Tävlingarna
Tävlingen organiserades av Fédération Sportive Féminine Internationale under Alice Milliat och tillkom som en protest mot IOK policy att endast tillåta kvinnor till friidrott i enstaka grenar vid OS 1928[2][4][5].
Tävlingen samlade cirka 200 deltagare från 17 nationer[2][4][5][6]: Belgien, England (16 deltagare), Estland, Frankrike, Nederländerna, Italien, Japan (6 deltagare), Jugoslavien, Lettland, Polen, Schweiz, Sverige, Tjeckoslovakien, Tyskland, Ungern och Österrike. Kanada deltog med ett lag i basketboll[3][7].
Deltagarna tävlade i 12 grenar[8]: löpning (60 meter, 100 meter, 200 meter, 800 meter, stafettlöpning 4 x 100 meter och häcklöpning 80 meter), höjdhopp, längdhopp, diskuskastning, spjutkastning, kulstötning och trekamp (omfattade då löpning 100 m, höjdhopp och spjutkastning). Turneringen innehöll även uppvisningstävlingar i basketboll och fotboll.
Spelen öppnades som vanliga Olympiska spelen med en öppningsceremoni och deltagarnas inmarsch, evenemanget samlade cirka 15 000 åskådare[4][6] och flera världsrekord sattes.
Den 8 september spelades den enda basketbollmatchen, kampen stod mellan lag Kanada (lag väst) och lag Frankrike (lag Europa) och Kanada vann med 18-14[3][7].
Medaljörer, resultat
Placeringar i respektive gren[8][9]
| Gren | Guld | Silver | Brons | |||
| 60 meter | Stanisława Walasiewicz Polen |
7,7 | Lisa Gelius Tyskland |
7,8 | Kinue Hitomi Japan |
7,8 |
| 100 meter | Stanisława Walasiewicz Polen |
12,5 | Tollien Schuurman Nederländerna |
12,6 | Lisa Gelius Tyskland |
12,6 |
| 200 meter | Stanisława Walasiewicz Polen |
25,7 | Tollien Schuurman Nederländerna |
25,8 | Nellie Halstead Storbritannien |
26,0 |
| 800 meter | Gladys Lunn Storbritannien |
2.21,9 | Marie Dollinger Tyskland |
2.22,0 | Brita Lovén Sverige |
2.24,8 |
| Stafett 4 x 100 meter | Tyskland med Rosa Kellner Agathe Karrer Luise Holzer Lisa Gelius |
49,9 | Storbritannien med Eileen Hiscock Ethel Scott Ivy Walker Daisy Ridgley |
50,5 | Polen med Alina Hulanicka Maryla Freiwald Stanisława Walasiewicz Felicja Schabinska |
50,8 |
| Häcklöpning 80 meter | Maj Jacobsson Sverige |
12,4 | Gerda Pirch Tyskland |
12,7 | Ursula Birkholz Tyskland |
12,7 |
| Höjdhopp | Inge Braumüller Tyskland |
1,57 | Carolina Gisolf Nederländerna |
1,57 | Helma Notte Tyskland |
1,53 |
| Längdhopp | Kinue Hitomi Japan |
5,90 | Muriel Gunn Storbritannien |
5,76 | Selma Grieme Tyskland |
5,71 |
| Diskus | Halina Konopacka Polen |
36,80 | Tilly Fleischer Tyskland |
35,82 | Vittorina Vivenza Italien |
35,23 |
| Spjutkastning | Liesel Schumann Tyskland |
42,32 | Auguste Hargus Tyskland |
40,99 | Kinue Hitomi Japan |
37,01 |
| Kulstötning | Grete Heublein Tyskland |
12,49 | Gustel Hermann Tyskland |
12,12 | Lisl Perkaus Österrike |
11,48 |
| Trekamp | Ellen Braumüller Tyskland |
198 p | Kinue Hitomi Japan |
194 p | Ruth Svedberg Sverige |
175 p |
Övriga svenska resultat: Elsa Svensson tog en fjärde plats i både kula och diskus[10]
En särskild minnesmedalj präntades till turneringen[11].
Slutställning
Ländernas slutplacering topp 5[2][8]
| Placering | Land | Poäng |
|---|---|---|
| Tyskland |
||
| Polen |
||
| Storbritannien |
||
| Japan |
||
| Sverige |
Referenser
Noter
- ^ 6 sep 1930 Arkiverad 3 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine. Chroniknet (läst 2013-11-24)
- ^ Rétrospective de l'athlétisme féminin, sida 9 Arkiverad 10 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Sylvain Charlet, Amicale des Entraineurs d'Ile de France d'Athlétisme AEIFA (läst 2013-11-24)
- ^ Women's Olympic History Arkiverad 2 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Canadian Association for the Advancement of Women and Sport and Physical Activity (läst 2013-11-24)
- ^ The Pioneering Role of Madame Alice Milliat and the FSFI in Establishing International Sport for Women, sida 79 Arkiverad 16 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. Mary H. Leigh, Thérèse M. Bonin, Journal of Sport History vol 24, nr 1, 1997 (läst 2013-11-24)
- ^ Chronique de l'athlétisme féminin Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. NordNet.fr (läst 2013-11-24)
- ^ sida 41 Outstanding Women Athletes (läst 2013-11-24)
- ^ UBC Women's Basketball team Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. University of British Columbia (läst 2013-11-24)
- ^ FSFI Women's World Games GBR Athletics (läst 2013-10-24)
- ^ 1934 Women's World Games, Intersportstats.com (läst 04 juli 2021)
- ^ Stora grabbar Arkiverad 16 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Friidrottsförbundet (läst 2013-10-24)
- ^ Minnesmedalj Muzeum Sportu i Turystyki w Warszawie / Museum of Sports and Tourism (läst 2015-10-24)
Tryckta källor
- Woolum, Janet (1998). Outstanding Women Athletes. Phoenix, Arizona: Oryx Press. ISBN 978-1573561204
Externa länkar
- Bild på minnesmedaljen
- Bild engelska laget (Getty Images)
- Bild kanadensiska basketlaget
- Bild tjeckoslovakiska laget
| ||||||||