Internationella astronomiåret

I den här artikeln kommer Internationella astronomiåret att behandlas från olika tillvägagångssätt, för att erbjuda en fullständig och detaljerad bild av detta ämne/person/datum. Dess ursprung, utveckling, inverkan på samhället och möjliga framtida implikationer kommer att analyseras. En rundtur kommer att göras av de mest relevanta aspekterna relaterade till Internationella astronomiåret, samt data och fakta som gör att läsaren kan skaffa sig fördjupad kunskap om ämnet. Dessutom kommer expertutlåtanden och vittnesmål att inkluderas som berikar innehållet och ger ett bredare perspektiv. Syftet med denna artikel är att erbjuda ett heltäckande perspektiv på Internationella astronomiåret, vilket är informativt, intressant och användbart för läsaren.

År 2009 utsågs till Internationella astronomiåret av Förenta nationernas (FN) 62:a generalförsamling (den 20 december 2007). Året hade proklamerats av IAU och stöddes av Unesco, European Southern Observatory (ESO) och flera andra internationella och nationella astronomiorganisationer.

År 2009 var det 400 år sedan Galilei riktade sitt teleskop mot himlen första gången. Samma år (1609) publicerade Johannes Kepler sitt verk Astronomia Nova. Syftet med Astronomiåret var därmed att stimulera intresset för astronomi och vetenskap i allmänhet över världen, särskilt bland unga. Aktiviteter under året planerades lokalt, regionalt och nationellt. Detta innebar samarbeten mellan professionella och amatörastronomer, vetenskapscentra och vetenskapsjournalister.

Astronomiåret i Sverige

Information om Astronomiåret i Sverige fanns under året på den nationella hemsidan www.astronomi2009.se. Bengt Gustafsson vid Uppsala universitet hade utsetts av Svenska nationalkommittén för astronomi att tillsammans med en referensgrupp och lokala kontaktpersoner samordna de nationella insatserna under året.

Det mesta av den verksamhet som ägde rum inom det Internationella året skedde lokalt, med deltagande astronomer, både proffs och amatörer, och andra astronomiintresserade som främsta aktörer.

Posten uppmärksammade det hela genom att den 29 januari ge ut två 12 SEK temafrimärken med astronomiskt motiv och en bild på ett ballongburet instrument, PoGOLite för gammaastronomi.

Några av de svenska aktörerna

Se även

Referenser

Externa länkar