I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Ingenjörsvetenskap och utforska dess olika aspekter, egenskaper och betydelse i dagens samhälle. Från dess inverkan på historien till dess relevans i den samtida världen, har Ingenjörsvetenskap fångat uppmärksamheten hos både forskare, experter och entusiaster. Utefter dessa linjer kommer vi att ta upp dess ursprung, evolution och dess inflytande inom så olika områden som kultur, teknik, vetenskap och konst. För att till fullo förstå omfattningen av Ingenjörsvetenskap kommer vi att dyka ner i en detaljerad analys som ska belysa dess betydelse inom olika sammanhang och dess relevans i vardagen.
Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Teknologi (2024-04) (Diskussion) |
Ingenjörsvetenskap eller ingenjörskonst (engelska: engineering) är den vetenskapliga disciplin som tillämpar naturvetenskapliga och matematiska principer på design, konstruktion och analys av material, byggnationer, maskiner, system och processer för att förverkliga ett specifikt mål.
Amerikanska ingenjörsrådet för professionell utveckling, ECPD (engelska: Engineers' Council for Professional Development), senare ABET, definierar ingenjörsvetenskap som:
Den som arbetar med ingenjörsvetenskap kallas ingenjör.
Ingenjörsvetenskap är en bred disciplin som ofta delas in i flera underdiscipliner.
Dessa har historiskt sett varit:
På Kungliga Teknologiska Institutet, föregångaren till Kungliga Tekniska högskolan, organiserades utbildningen efter införlivandet av Bergsskolan från Falun 1869 i fyra fackskolor:
Med en snabb utveckling av teknologi har många nya forskningsgrenar inom ingenjörsvetenskap uppstått, såsom teknisk fysik, datateknik, mjukvaruteknik, medicinsk teknik, mekatronik, medieteknik, bioteknik, och miljöteknik. Dessa nya grenar är ofta en kombination av de ursprungliga grenarna; till exempel är mekatronik en kombination av elektroteknik och maskinteknik.
De olika grenarna överlappar dessutom varandra och har ofta en nära koppling till andra discipliner såsom fysik, kemi och matematik.
Det förekommer ett antal olika ingenjörstitlar i världen. De kan dels vara yrkesexamina och dels arbetstitlar. Ett exempel på det är att en person som arbetar som miljöingenjör kan vara utbildad till väg och vatten-ingenjör eller kemiingenjör.
I Sverige förekommer det ett flertal olika nationella yrkesexamina inom ingenjörsområdet. Exempel på dessa är civilingenjör, högskoleingenjör, brandingenjör och gymnasieingenjör. Ett problem med dessa examina har länge varit att de inte enkelt gått att översätta till andra länders examensbenämningar. Inom ramen för den s.k. Bolognaprocessen inom EU inleddes 2007 ett arbete för att undanröja detta problem.
Högskolans forskarutbildning inom ingenjörsvetenskapen resulterar i samma examina och titlar som i de övriga vetenskapliga disciplinerna men med specifikationen "teknologie", vilket i detta sammanhang avser teknisk vetenskap snarare än teknologi i dess bredare betydelse. Licentiatexamen benämns alltså teknologie licentiatexamen medan en doktor benämns teknologie doktor.
|