Ingemar Ingers

Idag är Ingemar Ingers ett ämne som väcker stort intresse i samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Ingemar Ingers blivit ett grundläggande inslag i människors liv. Dess inverkan sträcker sig från ekonomin, politiken, kulturen till varje individs dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Ingemar Ingers och hur det har förändrats över tiden. Från dess ursprung till dess relevans i dagens värld är Ingemar Ingers ett ämne som kommer att fortsätta att generera debatt och kontroverser inom en snar framtid.

Ingemar Ingers
Född23 april 1902
Tottarps församling[1], Sverige
Död5 juni 1983 (81 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningSpråkvetare
ArbetsgivareLunds universitet
FöräldrarEnoch Ingers[1]
Malin Holmström-Ingers[1]
SläktingarGertrud Ingers (syskon)[1]
Utmärkelser
Lengertz litteraturpris (1973)
Redigera Wikidata

Carl Pontus Ingemar Ingers född 23 april 1902 i Tottarp, död 5 juni 1983 i Lund, var en svensk dialektforskare och docent vid Lunds universitet. Han var son till Enoch Ingers och Malin Holmström-Ingers.

Ingers blev filosofie doktor i Lund 1939, var anställd vid Skånska landsmålsföreningen 1925–30, var amanuens vid landsmålsarkivet i Lund 1930–39 och arkivarie där 1939–68. Han var sekreterare i Sydsvenska ortnamnssällskapet 1942–69. Han var även sekreterare och museiföreståndare i Bara härads hembygdsförening.[2]

Bibliografi

  • Gamla gårdar och hus i Bara härad 1930
  • Skånska landsmålsföreningen 1930
  • Gammalt malmöspråk 1938
  • Studier över det sydvästskånska dialektområdet 1939
  • Burlövs gamla kyrka 1942
  • Sydsvenskt riksspråk 1950
  • Tygelsjö 1951
  • Studentkaserner i Lund 1951
  • Språket i Lund 1957
  • Från Båstad till Åhus 1964
  • Ortnamn i Lund 1971
  • Tottarps kyrka 1973
  • Lundensisk slang 1977
  • De tolv socknarna i Staffantorps kommun 1978
  • Ortnamn i Malmö 1979
  • Folkmål och folkminnen i Oxie härad 1979
  • Burlövs kommun 1980

Priser och utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ Carl Pontus Ingemar, f. 1902 i Tottarp Malmöhus län, Sveriges folkräkning 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 19 september 2020.
  2. ^ ”Vem är det? Svensk biografisk handbok 1981”. https://runeberg.org/vemardet/1981/0517.html. Läst 3 juli 2017. 
  3. ^ Nordenson, Eva (1983). "Årets gång på Kulturen" i Kulturens årsbok 1983