I dagens värld har Indiens parlament blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är för dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess konsekvenser för framtiden, har Indiens parlament fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. Eftersom intresset för detta ämne fortsätter att växa, är det avgörande att ytterligare förstå dess betydelse och konsekvenser, eftersom detta kan ha en betydande inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Indiens parlament och dess inflytande inom olika områden, från kultur till ekonomi, i syfte att ge en heltäckande och informerad vision av detta ämne som är så relevant idag.
Indiens parlament (hindi: Sansad[1]), är den lagstiftande församlingen i Indien sedan självständigheten. De första valen till Sansad ägde rum 1951, även om rötterna till parlamentet bildades redan 1919[1]. Sansad är indelat i två kammare – överhuset Rajya Sabha och underhuset Lok Sabha.
I parlamentet fungerar Rajya Sabha ('Delstatsförsamlingen') som överhus, med representanter för de olika delstaterna. I överhuset Rajya Sabha sitter ledamöterna på sexåriga mandat. En tredjedel av ledamöterna byts dock ut vartannat år. Överhuset kan inte upplösas.[2]
Parlamentets underhus är det folkvalda Lok Sabha ('Folkförsamlingen'). Indiens president kan upplösa Lok Sabha[2] (och därefter utlysa nyval).
Parlamentet är lagstiftande myndighet i Indien. Kamrarna har samma kompetens, med undantag för budgetfrågor där Lok Sabha har exklusiv kompetens. Ändringar i grundlag kräver 2/3-majoritet i båda kamrarna samt sanktion av Indiens president.[2]
Indiens regering är parlamentariskt ansvarig endast inför Lok Sabha.
|