I den moderna världen har Imperativ programmering blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Både på den professionella och den personliga sfären har Imperativ programmering visat sig vara en avgörande faktor i samhällets kontinuerliga utveckling. Genom historien har Imperativ programmering varit föremål för debatt, forskning och reflektion, och genererat flera perspektiv och förhållningssätt som har berikat förståelsen och uppskattningen av detta fenomen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Imperativ programmering, analysera dess inverkan i olika sammanhang och erbjuda en heltäckande vision som inbjuder till reflektion och dialog.
Imperativ programmering är ett programmeringsparadigm inom vilket ett datorprogram programmeras som en sekvens satser (uttryckta i imperativ form). Motsatsen är deklarativ programmering. Enkelt uttryckt så måste programmeraren ange i vilken ordning instruktionerna ska utföras.
År 2010 var majoriteten av alla programspråk imperativa.[1]
I allmänhet har ett språk för imperativ programmering:
De imperativa programspråken är nära kopplade till von Neumann-arkitekturen.
I funktionella språk införs ibland imperativa element av prestandamässiga skäl. Sådana prestandaproblem kan till exempel vara stor förbrukning av minne.[källa behövs]