Ilmari Bonsdorff

I dagens värld är Ilmari Bonsdorff en fråga som har fått betydande relevans i samhället. Sedan dess uppkomst har Ilmari Bonsdorff fångat uppmärksamheten hos experter och forskare och genererat passionerade debatter och diskussioner. Allt eftersom tiden går fortsätter Ilmari Bonsdorff att vara ett ämne av intresse och dess inverkan blir allt tydligare inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Ilmari Bonsdorff, och analysera dess ursprung, utveckling och återverkningar idag. Utan tvekan är Ilmari Bonsdorff ett ämne som inte lämnar någon oberörd och förtjänar djup och informerad eftertanke.

Ilmari Bonsdorff
Född15 februari 1879
Tavastehus
Död17 oktober 1950 (71 år)
Lahtis, Finland
BegravdSandudds begravningsplats[1]
Medborgare iFinland, Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningAstronom
ArbetsgivarePulkovo-observatoriet
BarnEva Bonsdorff (f. 1918)
FöräldrarErnst Bonsdorff
Redigera Wikidata

Toivo Ilmari Bonsdorff, född 15 februari 1879 i Tavastehus, död 17 oktober 1950 i Lahtis, var en finländsk geodet. Han var far till Eva Bonsdorff.

Biografi

Bonsdorff blev filosofie doktor 1907 och deltog i gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen 1903–07 och tjänstgjorde vid Pulkovo-observatoriet 1908–17. Han var även docent i astronomi vid Helsingfors universitet 1907–1918 och föreståndare för Geodetiska institutet i Helsingfors från dess upprättande 1918–1949 (från 1919 med professors titel). Bonsdorff var 1924–1948 även generalsekreterare i den på hans initiativ bildade Baltiska geodetiska kommissionen.

År 1948 utnämndes han till hedersledamot av Finska Vetenskapsakademien.[2]

Bonsdorff publicerade ett flertal skrifter av astronomiskt och geodetiskt innehåll.

Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[3]

Utmärkelser

Asteroiden 1477 Bonsdorffia är uppkallad efter honom.[4]

Källor

Noter

Litteratur

Externa länkar