I dagens värld har Ignatz Urban tagit en grundläggande roll i våra liv. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på kulturen har Ignatz Urban haft en betydande inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. När vi fortsätter att gå framåt in i 2000-talet fortsätter Ignatz Urban att fånga uppmärksamheten hos människor i alla åldrar, kön och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att utforska den roll som Ignatz Urban spelar i vårt moderna samhälle, och analysera dess implikationer och betydelse i relation till olika sammanhang och historiska ögonblick.
Ignatz Urban | |
![]() | |
Född | 7 januari 1848[1] Warburg, Tyskland |
---|---|
Död | 7 januari 1931[1] (83 år) Berlin |
Begravd | Parkfriedhof Lichterfelde |
Medborgare i | Konungariket Preussen och Tyska riket |
Utbildad vid | Bonns universitet Humboldt-Universität zu Berlin ![]() |
Sysselsättning | Botaniker, universitetslärare, kurator, botanisk samlare |
Arbetsgivare | Botanischer Garten Berlin (1878–1913)[2] |
Redigera Wikidata |
Ignatz Urban (även Ignatius och Ignaz), född 7 januari 1848 i Warburg i Westfalen, död 7 januari 1931 i Berlin, var en tysk botanist.
Urban blev 1873 filosofie doktor i Berlin, där han vid Botanischer Garten Berlin var förste assistent 1878–1883 och kustos 1883–1889. Han blev professor 1888. Perioden 1889–1913 var han underdirektör för botaniska trädgården och museet.
Urban skrev flera fytografiska verk inom biologins, morfologins och botanikens historia. Efter 1884 arbetade han med Västindiens flora och var en av de främsta kännarna inom området.
Auktorsförkortningen Urb. kan användas då hans namn anges i samband med vetenskapliga namn inom botaniken.
Han gav ut faskiklarna 100–130 ur Friedrich von Martius Flora brasiliensis, bland annat faskikeln Vitæ itineraque collectorum botanicorum (1906).