Ignacy Mościcki

I den här artikeln kommer vi att utforska Ignacy Mościcki på djupet, ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet på senare tid. Ignacy Mościcki är ett komplext koncept som omfattar ett brett spektrum av idéer och perspektiv, och dess genomslag kan märkas inom olika områden i samhället. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Ignacy Mościcki, från dess ursprung till dess inflytande på världen idag. Vi kommer också att titta på hur Ignacy Mościcki har utvecklats över tid och hur det har format våra sätt att tänka och agera. Dessutom kommer vi att utforska de framtida konsekvenserna av Ignacy Mościcki och hur det kan påverka vårt samhälle under de kommande åren. Den här artikeln ger en detaljerad och heltäckande titt på Ignacy Mościcki, vilket ger läsarna en djupare förståelse för detta fascinerande och relevanta ämne.

Ignacy Mościcki

Tid i befattningen
4 juni 1926–30 september 1939
Premiärminister Kazimierz Bartel, Józef Piłsudski, Kazimierz Bartel, Kazimierz Świtalski, Kazimierz Bartel, Walery Sławek, Józef Piłsudski, Walery Sławek, Aleksander Prystor, Janusz Jędrzejewicz, Leon Kozłowski, Walery Sławek, Marian Zyndram-Kościałkowski, Felicjan Sławoj Składkowski
Företrädare Stanisław Wojciechowski
Efterträdare Władysław Raczkiewicz
(som Polens President i exil)
Född 1 december 1867
Mierzanowo, Tsarryssland
Död 9 april 1946 (78 år)
Genève, Schweiz
Gravplats St. Johannes ärkekatedral i Warszawa[1]
Politiskt parti Prolitariat

Ignacy Mościcki, född 1 december 1867 i Mierzanowo, en by i Mazovien, död 2 oktober 1946 i Versoix utanför Genève, var en polsk politiker och kemist. Han var Polens president 1926-1939.[2]

Biografi

Mościcki studerade kemi vid Polyteknikum i Riga och efter att ha deltagit i en socialistiskt revolutionär rörelse tillsammans med Józef Piłsudski och riskerade att fängslas flydde han 1892 till London, där han studerade vidare. 1897 blev han assistent vid och från 1911 ledare för den fysikaliska institutets laboratoriet i Fribourg i Schweiz. Han grundade även en kvävefabrik där, som arbetade efter en av Mościcki uppfunnen metod. 1913 blev han professor i elektrokemi vid tekniska högskolan i Lwów. 1921 övertog Mościcki ledningen för de tidigare tyska kvävefabrikerna i Chorzów. Efter statskuppen 12 maj 1926 lät Piłsudski kora Mościcki till polska republikens president; han omvaldes 1933 för en ny 7-årsperiod.[3]

Efter det polska nederlaget mot Tyskland i väst och efter den sovjetiska inmarschen i östra Polen flydde han natten till den 18 september 1939 tillsammans med den polska regeringen till Rumänien där han internerades. I december 1939 flyttade han med familjen till Schweiz.[2]

Referenser

  1. ^ läs online, commons.wikimedia.org , läst: 8 oktober 2024.
  2. ^ ”Mosckicki, Ignacy”. Andra världskriget III. Nationalencyklopedin. 2010. s. 469. ISBN 978-91-86365-25-7. 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 171-72 
Auktoritetsdata