Identitetsteorin

I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet Identitetsteorin och allt som detta ämne innebär. Från dess ursprung till dess relevans idag, genom dess implikationer inom olika områden, är Identitetsteorin ett ämne som förtjänar att analyseras ur olika perspektiv. Under de kommande raderna kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna av Identitetsteorin, reda ut dess möjliga effekter och erbjuda en global vision av detta ämne. Oavsett om du är bekant med Identitetsteorin eller nybörjare i ämnet, syftar den här artikeln till att erbjuda en fullständig och uppdaterad bild av denna fråga, och inbjuder dig att reflektera och öka din förståelse för Identitetsteorin.

Identitetsteorin (av latin idem, den samme) är en modern materialistisk filosofisk teori inom medvetandefilosofin som säger att ett visst mentalt tillstånd har exakt ett bestående motsvarande hjärntillstånd.

Identitetsteorin, som är en teori om förhållandet mellan medvetandet och kroppen, försöker lösa några av de teoretiska problem som behaviourismen medför. Teorin handlar dels om orsaksförhållandet mellan medvetandetillstånd och yttre beteende, dels om att det finns ett exakt identitetsförhållande mellan mentala tillstånd och tillstånd i centrala nervsystemet; varje mentalt tillstånd har ett bestämt motsvarande tillstånd i centrala nervsystemet.

Identitetsteorin betraktar och postulerar medvetande som den inre orsaken till beteende, och därmed är det enligt teorin analytiskt sant (sant i kraft av vad en analys av begreppen ger för resultat) att medvetandetillstånd är de inre orsakerna till människors beteende.

Identitetsteorin är framförd av bland andra de australienskiska filosoferna Armstrong och Smart.

Källor

  • Nigel Warburton, "Philosophy the basics" 4th edition, (2004), s. 134-135
  • Poul Lübcke (red.), Jan Hartman (övers.) och Jan Bengtsson (komplett.) Filosofilexikonet, Forum 1988, ISBN 91-37-09488-2