Ämnet för Hussein ibn Ali är ett ämne som har diskuterats och analyserats många gånger genom historien. Från gamla tider till modern tid har Hussein ibn Ali varit föremål för debatt, forskning och reflektion. Dess inflytande sträcker sig till olika områden i livet, från politik till kultur, ekonomi och samhället i stort. Med tiden har Hussein ibn Ali fått olika betydelser och har tolkats på olika sätt, vilket har bidragit till dess betydelse och relevans i dagens värld. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Hussein ibn Ali och försöka belysa dess inverkan och implikation i vår dagliga verklighet.
Sharif Hussein ibn Ali | |
![]() Sharif Hussein ibn Ali, 1916. | |
Född | الحسين بن علي بن محمد بن عبد المعين 1853 (cirka) Istanbul |
---|---|
Död | 4 juni 1931 Amman, Jordanien |
Begravd | Al-Aqsamoskén |
Medborgare i | Osmanska riket, Kungariket Hijaz och Transjordanien |
Sysselsättning | Kalif |
Befattning | |
Sharif of Mecca (1908–1924) Konge af Hejaz (1916–1924) Kalif (1924–1931) | |
Maka | Adila Khanum |
Barn | Ali bin Hussein (f. 1879) Abdullah I av Jordanien (f. 1882) Faisal I av Irak (f. 1885) Zeid bin Hussein (f. 1898) |
Föräldrar | Ali bin Mohammed bin Abdul Moin Salah Bani-Shahar |
Släktingar | Prinsessan Azza av Irak Abdiya bint Ali Prinsessan Rajiha av Irak Talal av Jordanien Aliya bint Ali Ghazi av Irak Abd al-Ila'h Badia bint Ali bin Hussein |
Utmärkelser | |
Riddare med storkors av Bathorden (1920) Osmanié-orden Stora ordensbandet av Nichan Iftikhar Muhammed Ali-orden Renässansens högsta orden Storkors av Hederslegionen | |
Heraldiskt vapen | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Hussein ibn Ali al-Hashemi (uttal ), född 1854 i Mekka, död 4 juni 1931, var emir av Mekka samt kung av Hijaz 1916-1924.
Hussein tillhörde den hashimitiska släkten, han ansågs på 1890-talet farlig av sultan Abd ül-Hamid II och tvingades med sina bröder att bosätta sig i Konstantinopel. Genom ungturkiska revolutionen 1908 befriades han från sin fångenskap, utnämndes till emir i Mekka och återvände dit. Efter att från början ha verkat proturkisk visade han från 1913 sin verkliga hållning genom att motsätta sig utbyggandet av Hidjazjärnvägen till Mekka, och från 1914 underhandlade han i hemlighet med Storbritannien om stöd för en arabisk revolt. I samband med arabiska revolten under första världskriget förklarade han sig 1916 efter överenskommelse med engelsmännen och med hjälp av Lawrence av Arabien oberoende av det Osmanska riket, intog de osmanska garnisonerna i Mekka och Jidda och antog samma år titeln kung av Hijaz. Hans planer på ett "Storarabien" misslyckades emellertid och 1924 måste han till följd av ett anfall från emiren Ibn Saud i Nejd abdikera till förmån för sin äldste son Ali. Vid kalifatets avskaffande genom Atatürk 1924 förklarade sig Hussein som kalif men anspråket på kaliftiteln fick ett blandat mottagande och han förvisades till Cypern där han avled.
Husseins andre son Abdullah blev emir av Transjordanien, senare kung av Jordanien, 1921-1951. Jordaniens nuvarande kung Abdullah II är Husseins sonsons sonson.
Den tredje sonen Faisal blev kung först av Syrien under en kort period 1920, och därefter av Irak 1921-1932.