I dagens värld har Husby-Sjutolfts kyrka blivit ett ämne av allmän relevans och intresse för många människor. Dess inverkan täcker olika områden och dess konsekvenser blir allt tydligare i samhället. Oavsett om det är i den personliga, arbets- eller sociala sfären har Husby-Sjutolfts kyrka väckt debatter, forskning och reflektioner kring dess inflytande och räckvidd. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Husby-Sjutolfts kyrka, från dess ursprung och utveckling till dess effekter och konsekvenser i vår miljö. Det är viktigt att förstå och grundligt analysera Husby-Sjutolfts kyrka, för att få en heltäckande och objektiv vision av dess betydelse i vårt dagliga liv.
Husby-Sjutolfts kyrka | |
Kyrka | |
Husby-Sjutolfts kyrka
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Uppsala län |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Uppsala stift |
Församling | Villberga församling |
Plats | 749 50 Ekolsund |
- koordinater | 59°39′55.2″N 17°20′39.4″Ö / 59.665333°N 17.344278°Ö |
Invigd | 1200- eller 1300-talet |
Bebyggelse‐ registret |
21300000002562 |
Kyrkorum
|
Husby-Sjutolfts kyrka är en kyrkobyggnad i Husby (Sjutolft) i Uppsala stift. Kyrkan tillhör Villberga församling och ligger cirka 15 km öster om Enköping och några hundra meter norr om länsväg 263 som är den gamla vägen mot Stockholm. Länsväg C 579 förbinder kyrkbyn med väg 263.
Nuvarande kyrkas äldsta del är sakristian som troligen byggdes under 1200-talet eller 1300-talet och ursprungligen hörde till en tidigare träkyrka. Långhuset uppfördes troligen under 1300-talet. Kyrktornet tillkom i början av 1400-talet och fick även fungera som försvarstorn. Sitt nuvarande utseende fick tornet 1783. Under slutet av 1400-talet byggdes vapenhuset och kyrkorummet försågs med tegelvalv. Någon gång på 1470-talet eller 1480-talet dekorerade Albertus Pictor hela kyrkan med bibliska motiv. Alberts namnteckning finns ovanför ingången till sakristian. År 1665 slogs nya valv i långhus och kor och de tidigare valvens målningar gick förlorade. Troligen var det då väggmålningarna överkalkades. År 1877 togs de medeltida målningarna fram.
Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
Principal 8´ | Rörgedakt 8´ | Subbas 16´ | I/P |
Gedakt 8' | Principal 4' | Gedakt 8´ (tr I) | II/P |
Gemshorn 4' | Blockflöjt 2' | Gemshorn 4' (tr I) | II/I |
Mixtur II-III | Spetskvint 1 1⁄3' | I 4' | |
Crescendosvällare | II 16'/I | ||
II 4'/P |