I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet för Human Development Index och hur hans inverkan har satt en outplånlig prägel på historien. Human Development Index har varit en figur av stor betydelse inom olika områden, från politik till vetenskap, och hans arv är fortfarande relevant idag. Under de kommande raderna kommer vi att fördjupa oss i Human Development Indexs liv och arbete, och utforska hans prestationer, utmaningar och bidrag till världen. Genom denna analys hoppas vi kunna belysa vikten av Human Development Index och den varaktiga påverkan den har haft på världen.
≥ 0.900 0.850–0.899 0.800–0.849 0.750–0.799 0.700–0.749 | 0.650–0.699 0.600–0.649 0.550–0.599 0.500–0.549 0.450–0.499 | 0.400–0.449 ≤ 0.399 Data ej tillgänglig |
Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder, på samma sätt som bruttonationalprodukt (BNP). Medan BNP fokuserar på materiellt välstånd hävdas HDI ge en mer komplett bild, eftersom det är en sammanvägning av medellivslängd, utbildningsnivå och bruttonationalinkomst.
Måttet skapades av den pakistanske ekonomen Mahbub ul Haq (1934-98), och används sedan 1990 i de årliga rapporterna Human Development Report som utarbetas av FN:s utvecklingsprogram.[3]
HDI anges på en skala från 0 till 1. Enligt Human Development Report från 2019, som använder sig av data från 2018, toppas listan av Norge (0,954), Schweiz (0,946) och Irland (0,942).[1] De länder som har lägst HDI-index är Eritrea (0,391), Centralafrikanska republiken (0,381) och Niger (0,377).[1]
Det finns dock invändningar mot detta index, som riktar sig mot delindexen och att indexet är ett dåligt mått när man mäter utvecklade länder.[4]
Förenta Nationernas rapport på Human Development publicerades den 9 december 2019 och redovisar index för 2018. Listan nedanför redovisar de 20 länder med högst HDI-index. Pilarna indikerar eventuella förändringar från föregående års rapport.
|