Humajuns grav
Världen är full av mysterier och kuriosa, och Humajuns grav är inget undantag. Sedan urminnes tider har Humajuns grav varit föremål för forskning, debatt och spekulationer. Dess inflytande sträcker sig till olika områden i samhället och framkallar både beundran och intriger. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska allt relaterat till Humajuns grav, från dess ursprung till dess implikationer idag. Det spelar ingen roll om du är expert på ämnet eller om du helt enkelt är nyfiken på att lära dig mer om det, den här artikeln tar dig in i den fascinerande världen av Humajuns grav.
| Humajuns grav | |
 Humajuns grav | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 28°35′36″N 77°15′2″Ö / 28.59333°N 77.25056°Ö |
| Plats | Delhi |
| Land | Indien |
| Region* | Asien och Stilla havet |
| Data | |
| Referens | |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1993 (17:e mötet) |
.svg)  Humajuns grav
.
| |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Humajuns grav i Delhi är den första stormannagraven på Indiska halvön, där den andre stormogulen Humajun vilar. Graven har formen av en trädgårdsgrav, och utsågs därför 1993 av Unesco till ett världsarv. Graven, som utifrån ter sig som ett palats, uppfördes 1570. Den blev stilbildande, och anses ha påverkat Taj Mahals utformning.[1]
Gravanläggningen på stormogulen Hamajuns änkas, Biga Begum, till en kostnad av 1,5 miljoner rupier. Mirak Misza Ghiyath var arkitekten. Senare begravdes flera familjemedlemmar av den härskande familjen och gravbyggnaden rymmer nu cirka 150 gravar.[2]
Mausoleet ligger i mitten av en stor trädgård med vattenbassänger runt om som är förbundna med kanaler. Huvudentrén ligger på den södra sidan. Längs den östra och den norra muren ligger en paviljong och ett bad. Inom området finns en gravbyggnad från 1590 som kallas Barberarens grav.[2]
-
Stormogulen Humajun -
Barberarens grav i förgrunden (1858) -
Vy genom entrén -
Mihrab -
Isometrisk utsikt av Humajuns grav
Källor
Noter
- ^ ”Humayun's Tomb” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/232. Läst 9 mars 2016.
- ^ ”Advisory body evaluation”. UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/archive/advisory_body_evaluation/232.pdf. Läst 9 mars 2016.