Numera är Hugopriset ett ämne som har fått relevans inom olika områden i det dagliga livet. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Hugopriset blivit en central diskussions- och intressepunkt för många. Både akademiskt och personligt har Hugopriset väckt nyfikenhet och debatt om dess implikationer och konsekvenser. Oavsett om det är i det sociala, politiska, ekonomiska eller vetenskapliga sammanhanget har Hugopriset genererat oändliga reflektioner och forskning som försöker reda ut dess komplexitet och konsekvenser för dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta dimensionerna av Hugopriset och dess inverkan på vår miljö.
Hugopriset | |
![]() Hugostatyetter från olika år, utställda i Helsingfors i augusti 2017. | |
Beskrivning | litterärt pris |
---|---|
Utdelare | World Science Fiction Society |
Första utdelning | 1953 |
Hugopriset (engelska: Hugo Award) eller Science Fiction Achievement Award, är ett pris inom science fiction-litteraturen, utdelat första gången 1953. Namnet kommer från Hugo Gernsback, grundaren av science fiction-novelltidningen Amazing Stories. Sedan 1955 delas priset ut av World Science Fiction Society vid dess årliga kongress, Worldcon, till den, enligt kongressens röstande medlemmar, bästa fantasy- eller science fiction-boken, som gavs ut under föregående år.
Det första Hugoprisen delades ut 1953 i Philadelphia på 11 Worldcon. Utmärkelserna delades då ut i sju kategorier.
Kategorierna har varierat något under åren. Följande kategorier har hängt med länge: