I dagsläget är Hugo Egmont Hørring ett ämne som väcker stort intresse och genererar debatt i olika samhällssektorer. Genom historien har Hugo Egmont Hørring varit ett återkommande tema som har angripits ur olika perspektiv och har utvecklats över tid. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika dimensionerna av Hugo Egmont Hørring och dess inverkan på människors dagliga liv. Från dess ursprung till nutid har Hugo Egmont Hørring varit föremål för studier, reflektion och kontroverser, vilket visar dess relevans i det aktuella sammanhanget. Likaså kommer vi att utforska implikationerna av Hugo Egmont Hørring inom områden som politik, kultur, teknik och samhället i allmänhet.
Hugo Egmont Hørring | |
![]() | |
Född | 17 augusti 1842 Köpenhamn |
---|---|
Död | 13 februari 1909 (66 år) Köpenhamn |
Begravd | Garnisons Kirkegård[1] |
Medborgare i | Konungariket Danmark |
Utbildad vid | Köpenhamns universitet ![]() |
Sysselsättning | Politiker |
Befattning | |
Danmarks statsminister (1897–1900) Danmarks finansminister (1897–1900) Danmarks justitieminister (1899–1900) | |
Politiskt parti | |
Højre | |
Utmärkelser | |
Dannebrogorden | |
Redigera Wikidata |
Hugo Egmont Hørring, född 17 augusti 1842, död 13 februari 1909, var en dansk politiker (statsminister).
Han tog magisterexamen i juridik 1868 och arbetade sedan 1874 vid Danmarks inrikesdepartement. Där blev han 1882 direktör för den grönländska handeln, 1889 blev han departementschef och 1894 inrikesminister.
Hørring behöll posten som inrikesminister fram till 1897 då han blev konseljpresident (statsminister) och finansminister. Från 1899 var han även justitieminister.[2] Han blev tvingad att avgå 1900 efter att han under 1898 godkänt militära utgifter utan att ha folketingets stöd. 1906 blev han direktör för Statens hypoteksbank.
|