Hugo Bergroth

Numera har Hugo Bergroth blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess inflytande på den ekonomiska, politiska eller sociala sfären, eller dess relevans i det historiska sammanhanget, har Hugo Bergroth fångat uppmärksamheten och intresset hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Hugo Bergroth, från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, inklusive dess inverkan på olika områden av mänskligt liv. Vidare kommer vi att analysera framtidsutsikterna för Hugo Bergroth och de möjliga konsekvenser det har för samhällets framtid.

Hugo Bergroth
Hugo Bergroth år 1932
Född18 maj 1866[1]
Helsingfors[2]
Död1 april 1937[3] (70 år)
Helsingfors[2]
Medborgare iFinland
SysselsättningFilolog
ArbetsgivareHelsingfors universitet
SläktingarErnst Evald Bergroth (syskon)
Redigera Wikidata

Karl Hugo Bergroth, född 18 maj 1866 i Helsingfors, död där 1 april 1937, var en finländsk filolog. Han var bror till Ernst Evald Bergroth.

Bergroth var lektor i svenska språket vid Helsingfors universitet (1893–1934) och samtidigt 1892–1907 bibliotekarie vid Helsingfors stadsbibliotek. Bergroth insåg tidigt att svenskan i Finland höll på att utvecklas i en riktning som kunde leda till att språket isolerades från svenskan i Sverige. 1917 utgav han boken Finlandssvenska: Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift. 1918 utgav han Högsvenska och 1924 Svensk uttalslära med särskilt beaktande av skiljaktigheterna mellan det finländska och det högsvenska ljudskicket.

Hugo Bergroth har kommit att spela en betydelsefull roll för den finlandssvenska språkvården. Han blev 1918 filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet och erhöll 1919 professors titel.

1992 bildades i Helsingfors Hugo Bergroth-sällskapet med 18 ordinarie ledamöter samt korresponderande medlemmar. Hugo Bergroth-priset instiftades 1993. Den första pristagaren var radioredaktören Ann-Kristin Schevelew.

Källor

  1. ^ Hugo Bergroth, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5500-1416928958106, läs online.
  2. ^ Hugo Bergroth, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5500-1416928958106.
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12210595w.

Externa länkar

Auktoritetsdata