Hubertus (helgon)

I dagens värld är Hubertus (helgon) ett ämne som får mer och mer relevans och uppmärksamhet. I åratal har Hubertus (helgon) varit ett studie- och intresseobjekt för olika samhällssektorer, från vetenskap till politik, inklusive konst och kultur. Allt eftersom tiden går blir Hubertus (helgon) en central punkt för debatt och reflektion, vilket genererar motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. Det är därför det är avgörande att fördjupa vår kunskap och förståelse för Hubertus (helgon), för att kunna ta itu med det på ett heltäckande sätt och fatta välgrundade beslut om dess inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Hubertus (helgon) och analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget, såväl som de konsekvenser det har för framtiden.

Sankt Hubertus
Sankt Hubertus
Sankt Hubertus
Ardennernas apostel
Föddcirka 656
Toulouse
Död30 maj 727
Bryssel
Vördas inomKatolska kyrkan
Helgondag3 november
AttributKlädd som biskop, med horn i handen, med häst, som jägare
Skyddshelgon förJägare

Sankt Hubertus, född cirka 656 i Toulouse, död 30 maj 727 i Tervueren nära Bryssel, är jägarnas skyddshelgon inom Romersk-katolska kyrkan med helgondag 3 november. Han var biskop av Liège.

Hubertus anlitades mot rabiessmittade hundars bett, vilka brändes med en så kalla Hubertusnyckel av järn eller koppar. Hans festdag firades i många länder som storjaktens början och firades ofta med parforceritt, den så kallade Hubertusjakten.[1]

Biografi

Sankt Hubertus ser det lysande krucifixet mellan hjortens horn

Hubertus härstammade son till en akvitansk hertig, blev först biskop i Maastricht (omkring 709), därefter förste biskop av Lüttich 722 och Ardennerområdets apostel.[1]

Han gifte sig ung, men hans hustru dog när hon skulle föda parets första barn; även barnet avled. Hubertus drog sig då bort från världen till Ardennernas skogar, där han levde ett liv som jägare.

Under 1400-talet överfördes den förut om sankt Eustachius berättade legenden, enligt vilken han en dag såg ett lysande krucifix mellan hornen på en hjort och bestämde sig då för att viga sitt liv åt Gud.[1]

Omkring år 705 vigdes Hubertus till biskop av Maastricht, men han valde att flytta biskopsstolen till Liège, närmare Ardennerna. I egenskap av biskop ägnade han all sin tid åt att slutgiltigt föra kristendomen till Ardennerna.

Det har tidigare antagits att Hubertus farfar var en fransk kung och meroving, men detta har inte senare forskning kunnat styrka.

Eftermäle

Asteroiden 260 Huberta är uppkallad efter honom.[2]

Se även

Noter

  1. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 390.
  2. ^ Lutz Schmadel (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin år=1992. sid. 36. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA36&dq=260+Huberta&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=260%20Huberta&f=false. Läst 30 mars 2024 

Referenser