I den här artikeln ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Hubert Parry. På sidorna som följer kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Hubert Parry, från dess ursprung till dess senaste applikationer. Hubert Parry är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen, och när vi går framåt i vår forskning kommer vi att upptäcka orsakerna bakom dess fascination. Genom intervjuer, forskning och vittnesmål kommer vi att fördjupa oss i Hubert Parry för att förstå dess inverkan och relevans i dagens samhälle. Gör dig redo att upptäcka en ny värld genom Hubert Parrys ögon!
Hubert Parry | |
![]() | |
Född | Hubert Hastings Parry 27 februari 1848[1][2][3] Bournemouth[4], Storbritannien |
---|---|
Död | 7 oktober 1918[1][2][3] (70 år) Rustington[5], Storbritannien |
Begravd | Sankt Pauls-katedralen |
Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Storbritannien[6] |
Utbildad vid | Exeter College Eton College ![]() |
Sysselsättning | Kompositör, fotbollsspelare, musikpedagog, musikvetare[4], universitetslärare |
Befattning | |
Heather Professor of Music | |
Arbetsgivare | Oxfords universitet |
Maka | Elizabeth Maude Herbert (g. 1872–)[7][8] |
Barn | Dorothea Parry Ponsonby (f. 1876)[9][7] Gwendolen Maud Parry Greene (f. 1878 och 1877)[9][7] |
Föräldrar | Thomas Gambier Parry[9][7] Anna Maria Isabella Fynes-Clinton[9][7] |
Utmärkelser | |
Knight Bachelor Baronet | |
Redigera Wikidata |
Charles Hubert Hastings Parry, född 27 februari 1848 i Bournemouth, Dorset, död 7 oktober 1918 i Littlehampton, West Sussex, var en brittisk musikhistoriker, pedagog och kompositör verksam i London och Oxford.
Parry blev professor i komposition vid det nyinrättade Royal college of music i London 1883 och dess chef 1894. Där utöver var Parry professor vid universitetet i Oxford 1900-1908. Han var verksam inte bara som kompositör på de flesta av musikens områden utan även som författare. Han utgav bland annat The evolution of the art of music (1896) och Style in musical art (1911).[10]
Av hans verk är troligen psalmen Jerusalem, till text av den romantiske poeten William Blake, mest känd internationellt. Särskilt i hans hemland, men inte publicerad i svenska psalmböcker, spelas An English Suite för stråkorkester en hel del. Hans solosånger är också kända.
Parry finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med ett verk som används för två olika psalmer (nr 352 och 509).