Hjalmar Psilander

I dagens värld har Hjalmar Psilander blivit ett relevant ämne som påverkar olika aspekter av vårt dagliga liv. Dess inflytande är tydligt inom områden som ekonomi, politik, samhälle och kultur. Från Hjalmar Psilander har det genererat en intensiv debatt som försöker förstå dess implikationer och konsekvenser på djupet. Eftersom Hjalmar Psilander fortsätter att få relevans är det avgörande att analysera dess olika aspekter och förstå hur de påverkar vår verklighet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Hjalmar Psilander och dess inverkan på våra vardagliga sammanhang.

Hjalmar Psilander
Född12 november 1869[1]
Hedvig Eleonora församling[1], Sverige
Död16 augusti 1957[1] (87 år)
Uppsala församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningSpråkvetare
ArbetsgivareUppsala universitet
Redigera Wikidata

Erik Hjalmar Psilander, född 12 november 1869 i Stockholm,[3] död 16 augusti 1957 i Uppsala,[4] var en svensk professor i tyska språket vid Uppsala universitet.

Hjalmar Psilander tog sin studentexamen på Katarina allmänna läroverk i Stockholm den 4 juni 1884[5], och flyttade kort därefter till Uppsala. Han disputerade 1901 för filosofie doktorsgrad med avhandlingen Die niederdeutsche Apokalypse och blev 1906 Uppsala universitets första professor i tyska; tidigare hade det endast funnits en gemensam professur för germanska språk. Mellan 1929 och 1934 var han inspektor för Stockholms nation i Uppsala. Han var kunnig i många indoeuropeiska språk och han skrev artiklar i Nordisk familjeboks andraupplaga om rumänsk litteratur.

Hjalmar Psilander var far till Sven Psilander.

Externa länkar

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok, läst: 22 september 2019.
  2. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 22 september 2019.
  3. ^ Hjalmar Psilander i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
  4. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Psilander, Erik Hjalmar
  5. ^ Not i det latinska lexikon han fick av skolan på examensdagen.
Företrädare:
Ludvig Stavenow
Inspektor för Stockholms nation
1929–1934
Efterträdare:
Anton Blanck