Hjalmar Berwald

I dagens värld är Hjalmar Berwald ett ämne för ständigt intresse och debatt. Sedan dess uppkomst har det fångat miljontals människors uppmärksamhet och har påverkat många diskussioner och beslut inom olika områden. Dess betydelse har överskridit gränser och har genererat en betydande inverkan på samhället, ekonomin och kulturen. När vi fortsätter att utforska och förstå Hjalmar Berwald blir behovet av att närma sig det från flera perspektiv och med ett kritiskt förhållningssätt uppenbart. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och verkligheterna som Hjalmar Berwald omfattar, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision om detta ämne som har präglat ett före och efter i vår nuvarande värld.

Hjalmar Berwald
Född6 november 1848
Oed-Oehling, Österrike
Död8 maj 1930 (81 år)
Stockholm
BegravdNorra begravningsplatsen
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningMatematiker, kompositör, pianist
BarnAlfhild Matilda Arosenius (f. 1880)
Ragnar Berwald (f. 1882)
Astrid Berwald (f. 1886)
FöräldrarFranz Berwald
Redigera Wikidata

Hjalmar Berwald, född 6 november 1848 i Oed, Österrike, död 8 maj 1930 i Stockholm, var en svensk civilingenjör och assistent vid Tekniska högskolan i Stockholm.

Berwald avlade studentexamen 1871 och anställdes som assistent i matematik vid Teknologiska Institutet, sedermera Tekniska högskolan, 1872.

Berwald gav ut flera läroböcker och skrev också musik. Han var son till tonsättaren Franz Berwald i tyska musiksläkten Berwald och far till pianisten Astrid Berwald och ingenjören Ragnar Berwald.

Musik

Bibliografi

  • Lärobok i oorganisk kemi för läroverken, Stockholm, 1886
  • Anteckningar i algebra, Stockholm, 1890

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 28 mars 2018.
  2. ^ Sveriges folkräkning 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 28 mars 2018.
  3. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 maj 2023.
  4. ^ Gravstensinventeringen: 317652?pid=2, läst: 24 maj 2023.
  5. ^ Levande musikarv, Levande Musikarv-ID: berwald-hjalmar, läs online, läst: 9 oktober 2017.