Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige

I Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sveriges artikel kommer vi att ta upp ett mycket relevant och aktuellt ämne som avsevärt påverkar olika områden i det dagliga livet. Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige är ett ämne som har skapat stort intresse på grund av dess inverkan på bland annat samhället och social, ekonomisk och kulturell utveckling. Genom hela den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och synpunkter som gör att vi på djupet kan förstå vikten av Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i det aktuella sammanhanget. Dessutom kommer vi att analysera olika fallstudier, forskning och trender relaterade till Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i syfte att ge en heltäckande och uppdaterad vision av detta mycket relevanta ämne. Utan tvekan är Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige en fråga som förtjänar att analyseras och debatteras utifrån olika synsätt och den här artikeln syftar till att vara en grundläggande guide för att förstå den i sin helhet.

Titel, första bandet.

Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige är ett svenskt uppslagsverk som utkom i sju delar mellan 1859 och 1870. Bland medverkande redaktörer märks Gustaf Hogner (1815–1897) och Gustaf Thomée (1812–1867). Verket digitaliserades i december 2010 (del 1–2) och maj 2011 (del 3–7) vid University of Toronto för Internet Archive och är tillgängligt på bland annat Projekt Runeberg och Google books.

Citat

Uppslagsverket börjar med en ”Allmän Öfversikt” och med följande ord:

” Mellan 55° 20’ — 69° 4’ n. br. samt 28° 49 1/2’ — 41° 49’ ö. l. utbreder sig konungariket Sverige, östra och största delen af den stora Skandinaviska Halfön. Rikets hela areal är 3,868 sv. ell. 8,406 geogr. qvadratmil, hvaraf de stora sjöarne upplaga omkring 490; landets största bredd är 40, dess största längd 150 sv. mil. Rikels östligaste punkt, vid Torneå-Elfs utlopp, ligger vid 41° 49’ ö. från Ferro, den vestligaste, omkring Strömstad, vid 28° 49 1/2’. Nordligaste punkten ligger mellan Lainio- och Muonio-elfvarnas källor, den sydligaste ligger s. om Trelleborg vid 55° 20’ n. br. samt 31° ö. l. „

Källor

v • r
Svenskspråkiga allmänna uppslagsverk
Flerbandsverk
(i kronologisk ordning)
Conversations-lexicon (1821–1839) · Svenskt konversationslexikon (1845–1851) · Konversations och universallexikon (1857–1868) · Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige (1859–1870) · Nordisk familjebok (1876–1957) · Geografiskt-Statistiskt Handlexikon öfver Sverige (1881–1883) · Folkets bok/Fröléens konversationslexikon (1906–1914) · Bonniers konversationslexikon (1922–1949) · Tidens lexikon (1925–1927) · Åhlén och Åkerlunds konversationslexikon (1925–1930) · Svensk uppslagsbok (1929–1955) · Kunskapens bok (1937–1965) · Lilla uppslagsboken (1956–1959) · Focus/Stora Focus (1958–1990) · Bonniers lexikon (1961–1998) · Data (1967–1980) · Reflex (1968–1971) · Combi visuell/Combi lexikon (1968–1973) · Bonniers trebandslexikon (1970, 1974, 1979) · Bra Böckers lexikon (1973–1996) · Media (1979-1982) · Bonniers stora lexikon (1985–1990) · Nationalencyklopedin (1986–2009; NE.se 2000–) · En uppslagsbok (1990–1995) · Respons (1995–1997)
Enbandsverk
Norstedts uppslagsbok (1927–2007) · NKI-skolans uppslagsbok (1937–1952) · Lille jätten (1944–1947) · Bonniers lilla uppslagsbok (1976–1998) · Vad varje svensk bör veta (1991–2005) · Bonniers compact lexikon (1995–2002)
Endast på Internet
Susning.nu (2001–2004) · Svenskspråkiga Wikipedia (2001–)
Övriga
Barnens lexikon (1981–1985) · Uppslagsverket Finland (1982–1985, 2003–2007) · Norrländsk uppslagsbok (1993–1996) · Barnens stora lexikon (2005)