Hinkaböle

I dagens artikel kommer vi att utforska Hinkaböle i detalj och allt du behöver veta om det. Hinkaböle är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid, och det är därför vi vill fördjupa oss i dess mest relevanta aspekter. Från dess inverkan på samhället till dess utveckling över tid, vi kommer att ta upp alla aspekter av Hinkaböle så att du kan ha en fullständig förståelse för dess betydelse. Oavsett om du har ett särskilt intresse för Hinkaböle eller bara vill hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna kommer den här artikeln att ge dig all information du behöver. Läs vidare för att upptäcka mer om Hinkaböle och dess implikationer i dagens värld!

Hinkaböle
Museibyggnaderna i Hinkaböle på 1940-talet - ett torp från tidigt 1800-tal och väderkvarnen byggd 1861. Torpet undergår restaurering fr.o.m. 2007.
Torpet i februari 2008
Skärgårdens Vänner i Pyttis rf:s föreningshus Moborg i Hinkaböle

Hinkaböle (finska även inofficiellt: Hinkapyöli) är en by, tidigare enstaka hemman, på Mogenpört ö i Pyttis kommun, i landskapet Kymmenedalen.

Historia

Hinkaböle tillhörde sedan medeltiden Pyttis kyrka, men drogs av Gustav Vasa in till kronan. Hemmanet förlänades 1584 till fogden Kristoffer Mickelssons (Böllia) änka Beata Persdotter (Dufva), vars son Per Kristoffersson utförde rusttjänst för hemmanet. Sonsonen Kristoffer Persson sålde Hinkaböle, tillsammans med Malm till Ernst Creutz år 1623. Även om hemmanet emellanåt kallades säteri i jordeböckerna, torde det ha varit fråga om ett vanligt frälsehemman.[1]

Hinkaböle drogs inte in till kronan i den stora reduktionen, utan gick i arv som frälsehemman till Ernst Creutz d.y. och sedan till dennes arvingar, men hamnade slutligen till den andra grenen av släkten Creutz och genom äktenskap till Johan Carl Natt och Dag.[1]

Åren 1726-1835 var Hinkaböle en del av Stockfors gårds ägor. Sistnämnda år sålde ägaren av Stockfors Johan Gustaf Schatelowitz hemmanet till fiskartorparen Jonas Hansson Kampus (1802-1836) för dennes farbrors Michel Simonsson Reimars Kampus (1787-1848) räkning.[2]

Referenser

Noter

  1. ^ Oksanen 1991, s. 212
  2. ^ Ståhl 2002, s. 11f

Litteratur

  • Herman Hultin: Pyttis socken : en skildring ... utarb. på uppdrag av kommunalfullmäktige i Pyttis, 1926
  • Maj-Britt Johansson (red.): Minnesbilder från Hinkaböle : Kusinerna minns sin tid på gården, Lovisa 2023, ISBN 978-952-94-7862-0
  • Jully Ramsay: Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, Helsingfors 1909, s. 64
  • Johan Ståhl, Wilhelm Ögård: Mogenpörtboken Del 1 : Moöns sång : Wilhelm Ögårds liv och dikter ; Släkten Ögårds rötter, Pyttis 2002, ISBN 952-91-4894-1
  • Johan Ståhl: Mogenpörtboken Del 2 : Episoder ur Mogenpörts historia, Helsingfors 2019, ISBN 978-952-94-2778-9
  • Johan Ståhl: Gamla Hinkaböle : Mogenpört hembygdsmuseum, Helsingfors 2018, ISBN 978-952-94-0687-6
  • Eeva-Liisa Oksanen: Det gamla Pyttis, Pyttis och Strömfors historia till år 1743; förhistoria: Anja Sarvas, Lovisa 1991

Se även