Hetman
Den här artikeln syftar till att ta upp olika aspekter relaterade till Hetman, med syftet att ge läsaren en helhetssyn på detta ämne. Utefter dessa linjer kommer betydelsen av Hetman i olika sfärer att analyseras, liksom dess implikationer i dagens samhälle. Olika perspektiv och tillvägagångssätt kommer att utforskas för att till fullo förstå relevansen av Hetman, såväl som dess inverkan på den samtida världen. Genom denna artikel är syftet att ge en fullständig översikt som gör att läsaren kan reflektera och bilda sig en välgrundad uppfattning om Hetman.
Hetman (från polska, ursprungligen medellågtyska hovetman, 'anförare';[1] se huvudman och hövitsman) var en titel motsvarande en överbefälhavare i de polska, litauiska och kosackiska militära styrkorna under det polsk-litauiska samväldets tid. Titeln användes från 1400- till 1700-talet. Namnet kan härledas till det medeltida tyska Hauptmann, då med motsvarigheten hövitsman. Befogenheterna som titeln medförde motsvarar idag snarare general.
I det polsk-litauiska samväldet var befälhavandet över de polska och litauiska styrkorna delat på varsin befattning. Överbefälhavaren över de polska styrkorna kallades "kronans storhetman" och de litauiska styrkornas befälhavare kallades "Litauens storhetman". Dessa storhetmaner bistods under fälttåg av så kallade "fälthetmaner".
Kända hetmaner är till exempel Jan Karol Chodkiewicz, Stefan Czarniecki, Jan Sobieski, Jan Zamoyski och Ivan Mazepa.
I Ryssland används ordet omväxlande för med ataman (troligen från turktatariska odaman, 'äldste'), i betydelsen kosackhövding inom landet.[1]
Bilder
-
Polsk-litauiska samväldets vapensköld för tillförordnade hetmaner: två korsade stridsklubbor, så kallad bulawa. En bulawa motsvarade en marskalkstav. -
De kosackiska hetmanernas vapensköld; en kosack med musköt.
Referenser
- ^ hetman i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 25 september 2017.