Hermann Usener

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Hermann Usener i detalj. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att fördjupa oss i historien, evolutionen och olika aspekter av Hermann Usener. Genom olika förhållningssätt och perspektiv kommer vi att analysera dess inverkan på olika områden, samt dess inverkan på samtida samhälle och kultur. För att erbjuda en bred och komplett vision kommer vi att ta upp både historiska och aktuella aspekter, vilket ger läsaren en heltäckande översikt över Hermann Usener och dess relevans i det aktuella sammanhanget.

Hermann Usener
Född23 oktober 1834[1][2]
Weilburg[3], Tyskland
Död21 oktober 1905[1] (70 år)
Bonn[4]
BegravdAlter Friedhof
kartor
Medborgare iKonungariket Preussen och Hertigdömet Nassau
Utbildad vidRuprecht-Karls-Universität Heidelberg
Göttingens universitet
Bonns universitet
Münchens universitet
SysselsättningSpråkvetare, universitetslärare, mytograf, klassisk filolog, författare, religionsvetare
Befattning
Geheimeråd
ArbetsgivareBonns universitet
Universität Bern
Greifswalds universitet
MakaLilly Usener
BarnMarie Usener (f. 1867)
Hans Usener (f. 1873)
Walter Usener (f. 1875)
Hermann Usener (f. 1876)
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1904)
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Karl Hermann Usener, född den 23 oktober 1834 i Weilburg, död den 21 oktober 1905 i Berlin, var en tysk klassisk filolog.

Usener blev 1858 lärare vid Joachimsthalgymnasiet i Berlin och 1861 extra ordinarie professor i Bern samt var ordinarie professor 1863–1866 i Greifswald och 1866–1892 i Bonn. Bland hans många om skarpsinne och ovanlig lärdom vittnande arbeten må nämnas Götternamen, Versuch einer Lehre von der religiösen Begriffsbildung (1895). Han har där liksom också i Religionsgeschichtliche Untersuchungen (3 band, 1889–1899) banat väg för en alldeles ny uppfattning av den antik mytologin och religionen. Han utgav dessutom upplagor och kommentarer av klassiska författare samt arbeten i helgonhistoria, där han påvisar många kristna legenders sammanhang med hedniska föreställningar.

Källor

Noter

  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: usener-hermann, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL998612A, läst: 23 mars 2025.
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.