I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Herman Stolpe på olika aspekter av samhället. Från hans insatser på det vetenskapliga området till hans inflytande på populärkulturen har Herman Stolpe satt sina spår på otaliga områden. Genom historien har Herman Stolpe varit föremål för debatt och beundran, genererat motstridiga åsikter och väckt nyfikenhet hos miljontals människor runt om i världen. I den meningen är det fascinerande att analysera hur Herman Stolpe har format den värld vi känner idag, samt vilka konsekvenser dess arv har för framtiden. Därför syftar den här artikeln till att ta upp den transversella inverkan som Herman Stolpe har haft på samhället, och ge en övergripande vision om dess relevans och betydelse.
| Herman Stolpe | |
| Född | 27 augusti 1904 |
|---|---|
| Död | 17 december 1996 (92 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare |
| Släktingar | Sven Stolpe (syskon) Birger Stolpe (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Herman Albert Stolpe, född 27 augusti 1904 i Stockholm, död 17 december 1996 i Danderyd,[1] var en svensk kooperatör, förlagsdirektör och skriftställare.
Stolpe var son till överkontrollanten Johan Stolpe och Maria Schwartz, bror till Sven Stolpe och Birger Stolpe, och farbror till Jan Stolpe. Han var själv far till två söner och två döttrar, Elisabet och Anne-Marie.
Herman Stolpe publicerade flera böcker inom ekonomi och statsvetenskap. Han var därtill vice ordförande i Svenska Europarörelsens råd, medarbetare i Utrikespolitiska institutet, tjänsteman vid KF, och verksam vid Nationernas Förbund. Han var medarbetare till Medborgarboken.
Stolpe var under andra världskriget medlem i den antinazistiska organisationen Tisdagsklubben.[2]