I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i vilken inverkan Henrik Heimer har haft på det samtida samhället. Sedan starten har Henrik Heimer genererat ständig debatt och väckt ett brett intresse inom olika studieområden. Genom åren har Henrik Heimer fått en särskild betydelse och relevans, vilket har påverkat hur vi förstår världen omkring oss. Genom detaljerad analys kommer vi att utforska de många aspekterna av Henrik Heimer, dess utveckling över tid och dess roll i att forma vår nuvarande verklighet. Den här artikeln försöker erbjuda en panoramisk och berikande vision av Henrik Heimer, med syftet att främja en större förståelse och uppskattning av dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Henrik Heimer | |
Född | 14 december 1866[1] Östra Nöbbelövs församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 8 februari 1920[1] (53 år) Hälsingborgs församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige[1] |
Sysselsättning | Kompositör[2], organist |
Redigera Wikidata |
Henrik Valentin Heimer, född 14 december 1866 i Östra Nöbbelövs församling, Kristianstads län, död 8 februari 1920 i Helsingborgs Maria församling, Helsingborgs stad, Malmöhus län,[3] var en svensk kompositör och musikdirektör.
Heimer, som var son till en organist, avlade själv organistexamen i Lund 1883, musikdirektörsexamen vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1892, musiklärarexamen där 1894 och organistexamen där 1897. Han var organist i Västra Karups och Torekovs församlingar 1885–98 och i Nyköpings östra församling 1898–1901, musiklärare vid högre allmänna läroverket i Skara 1899–1901 och vid högre allmänna läroverket i Helsingborg från 1901 och organist vid Sankta Maria kyrka i Helsingborg från 1904. Han utgav sång-, orgel- och pianokompostioner, bland annat musiken till Harald Jacobsons text Sverige är mitt allt på jorden.