Idag ska vi prata om Hendrik van de Hulst, ett ämne som har fått relevans de senaste åren på grund av dess påverkan på samhället. Hendrik van de Hulst har fångat uppmärksamheten hos experter och fans och skapat en stor debatt kring dess konsekvenser och konsekvenser. När vi går framåt i den digitala tidsåldern har Hendrik van de Hulst blivit ett återkommande tema inom olika områden, från teknik till samhällsvetenskap. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Hendrik van de Hulst, analysera dess olika perspektiv och dess inflytande på vårt dagliga liv.
Hendrik Christoffel van de Hulst | |
![]() Hendrik Christoffel van de Hulst, 1977. | |
Född | 19 november 1918[1][2][3] Utrecht[4], Nederländerna |
---|---|
Död | 31 juli 2000[1][2][3] (81 år) Leidens kommun[5] |
Medborgare i | Konungariket Nederländerna[6] |
Utbildad vid | Universitetet i Utrecht ![]() |
Sysselsättning | Astronom, matematiker, professor, astrofysiker, universitetslärare[6] |
Arbetsgivare | Universitetet i Leiden Universitetet i Leiden (1948–)[6] Universitetet i Leiden (1952–)[6] Universitetet i Leiden (1955–1984)[6] |
Utmärkelser | |
Henry Draper-medaljen (1955)[7] Eddingtonmedaljen (1955) Rumfordmedaljen (1964)[8] Brucemedaljen (1978)[9] Akademiepenning (1983) Karl G. Jansky Lectureship (1987) Utländsk ledamot av Royal Society (1991)[10] Janssenmedaljen (1992) Karl Schwarzschild-medaljen (1995)[11] | |
Redigera Wikidata |
Hendrik Christoffel van de Hulst, född den 19 november 1918 i Utrecht, Nederländerna, död den 31 juli 2000 i Leiden, var en holländsk astronom och matematiker, som framför allt undersökte den interstellära materien.
van de Hulst kunde, som student vid Universitetet i Utrecht, redan 1944 förutsäga förekomsten av en emissionslinje med 21 cm våglängd från det interstellära vätet, vilket bekräftades genom observationer 1951.
Efter upptäckten av denna linje arbetade han tillsammans med Jan Oort och Christiaan Alexander Muller med försök att använda radioastronomi för att kartlägga neutral vätgas i vår galax, Vintergatan, och då avslöjade dennas spiralstruktur.
van de Hulst tillbringade större delen av sin karriär vid universitetet i Leiden fram till sin pensionering 1984. Han hade en omfattande publicering av resultat inom astronomin och arbetade främst med solens korona och med interstellära moln. Efter 1960 var han ledare för internationella rymdforskningsprojekt.
|