I dagens värld är Helmer Bäckström ett ämne som har fått stor relevans och har genererat en betydande påverkan på samhället. Med tidens gång har Helmer Bäckström fått större betydelse inom olika områden och genererat diskussioner, debatter och analyser kring dess relevans och implikationer. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i studien och förståelsen av Helmer Bäckström, eftersom dess förståelse och analys är transcendentala för att förstå den värld vi lever i. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika dimensionerna och aspekterna relaterade till Helmer Bäckström, med syftet att ge ett heltäckande perspektiv på detta ämne och dess implikationer i dagens samhälle.
Karl Gustav Helmer Bäckström, född 8 september 1891 i Stockholm, död 21 april 1964 i Engelbrekts församling i Stockholm, utnämndes 1948 till Sveriges förste professor i fotografi, vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Han skrev flera introduktionsböcker inom fotografi och film, och var redaktör för flerbandsverket Fotografisk handbok (1958).
Bäckström blev fil. lic. 1920 och fil. dr 1928. Bäckström var även praktiserande fotograf och fotosamlare, och hans samling av fotografier ligger till grund för den fotografiska samlingen vid Moderna museet, dokumenterad i boken Bäckströms bilder! Helmer Bäckströms fotografihistoriska samling i Fotografiska museet (1980). Hans samling av kameror och fotoutrustning finns på Tekniska museet i Stockholm samt delar av det undervisningsmaterial han använde under sin tid vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Bäckström invaldes 1951 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och blev hedersledamot av densamma 1956.