I den här artikeln ska vi utforska den fascinerande världen av Hejde socken. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Hejde socken satt en outplånlig prägel på samhället. Oavsett om du brinner för Hejde socken eller om det här är första gången du hör talas om det, kommer den här artikeln att ta dig med på en resa genom dess mest relevanta aspekter. Vi kommer att upptäcka dess betydelse i olika sammanhang och dess inverkan på våra liv. Förbered dig på att fördjupa dig i rikedomen och mångfalden av Hejde socken, så kommer du att upptäcka att den aldrig slutar att överraska och berika våra liv på oväntade sätt.
Hejde socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Gotland |
Härad | Gotlands södra härad |
Kommun | Region Gotland |
Bildad | medeltiden |
Area | 63 kvadratkilometer |
Upphov till | Hejde landskommun Hejde församling |
Motsvarar | Hejde distrikt |
Tingslag | Gotlands domsagas tingslag (–) Gotlands södra tingslag (–) |
Karta | |
Hejde sockens läge i Gotlands län. | |
Koordinater | 57°24′45″N 18°20′45″Ö / 57.4125°N 18.34583333°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0934 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Hejde distrikt |
Redigera Wikidata |
Hejde socken ingick i Gotlands södra härad, Hejde ting och Hejde setting, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Hejde distrikt.
Socknens areal är 62,64 kvadratkilometer, varav 62,61 land. År 2020 fanns här 230 invånare. Sockenkyrkan Hejde kyrka ligger i socknen.
Hejde socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Hejde ting som i sin tur ingick i Hejde setting i Medeltredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hejde församling och för de borgerliga frågorna bildades Hejde landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Klintehamns landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.
1 januari 2016 inrättades distriktet Hejde, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands södra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands andra båtsmanskompani.
Hejde socken är belägen öster om Klintehamn. Socknens norra del utgörs av odlingsbygd, medan den södra delen är en utlöpare av det stora skogsområdet Lojsta hed.
Dans, Ekeskogs, Forse, Gervalds, Hajdgårde, Häglajvs, Kauparve, Krämplause, Kvie, Kyrksmiss, Löves (Levide), Medebys, Munsarve, Prästgården, Rågåkre, Sigsarve, Simunde, Skogs, Smiss, Stenstugu, Tass, Tipsarve, Väntinge.
Från bronsåldern finns några gravrösen. Från järnåldern finns åtta gravfält, varav ett stort vid Hajdgärde, stensträngar, sliprännor i fast häll och i block och tre bildstenar. Fyra runristningar är kända.
På Gotland har runor använts flitigt under hela medeltiden. Kyrkklockan i Hejde är från 1400-talet och har sin inskription utförd i runor, troligen den enda i bruk varande kyrkklockan i världen som har detta. Den mindre systerklockan, som också har runor, finns i grannsocknen Sanda socken men är spräckt och hänger inte i tornet utan i kyrkorummet, och används endast vid tacksägelse.
Namnet (1300-talet Heithum) innehåller plural av hajd, 'hed' som syftar på skogklädda områden, i detta fall Lojsta hed i socknens södra del.
Befolkningsutvecklingen i Hejde socken 1750–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 307 | |||
1760 | 346 | |||
1769 | 349 | |||
1810 | 445 | |||
1820 | 418 | |||
1830 | 488 | |||
1840 | 551 | |||
1850 | 563 | |||
1860 | 587 | |||
1870 | 637 | |||
1880 | 710 | |||
1890 | 612 | |||
1900 | 575 | |||
1910 | 576 | |||
1920 | 570 | |||
1930 | 528 | |||
1940 | 527 | |||
1950 | 517 | |||
1960 | 431 | |||
1970 | 310 | |||
1980 | 293 | |||
1990 | 289 | |||
2000 | 274 | |||
2010 | 232 | |||
2020 | 230 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Befolkning per församling, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
|