Heinrich Rubens

Numera är Heinrich Rubens ett ämne som väcker stort intresse i samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Heinrich Rubens blivit ett relevant ämne som påverkar människor i alla åldrar och yrken. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Heinrich Rubens varit föremål för debatt och studier inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Heinrich Rubens, fördjupa oss i dess betydelse, dess inflytande på samhället och dess utveckling över tid. Genom detaljerad analys strävar vi efter att belysa detta ämne och ge en mer komplett och uppdaterad bild.

Heinrich Rubens
Heinrich Rubens, 1911.
Född30 mars 1865[1][2]
Wiesbaden
Död17 juli 1922[1][2] (57 år)
Berlin
BegravdAlter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin[3]
Medborgare iTyskland
Utbildad vidHumboldt-Universität zu Berlin
SysselsättningFysiker[4], universitetslärare
ArbetsgivareTechnische Universität Berlin
Humboldt-Universität zu Berlin
Utmärkelser
Rumfordmedaljen (1910)[5]
Redigera Wikidata
Rubens gravställe på Alter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin.

Heinrich Rubens, född 30 mars 1865 i Wiesbaden, död 17 juli 1922 i Berlin, var en tysk fysiker.

Rubens studerade först maskinbyggnadskonst i Darmstadt och Charlottenburg, sedan fysik i Strassburg och Berlin, blev filosofie doktor i Berlin 1889, assistent vid fysiska institutet vid Berlins universitet 1892, privatdocent i fysik vid tekniska högskolan i Charlottenburg 1895, professor där 1898, professor vid militärtekniska akademien 1903 samt professor och direktor för fysiska institutet vid Berlins universitet 1906.

Rubens utförde ett stort antal viktiga undersökningar angående värmestrålningen, reflektions- och elektriska ledningsförmågan hos metaller, spektralanalytiska undersökningar, speciellt rörande de infraröda strålarna, angående elektriska vågor, reststrålarna m.m. samt konstruerade många viktiga instrument, bland annat en pansargalvanometer, en termostapel, en dynamobolometer. Han tilldelades Rumfordmedaljen 1910.

Källor

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6wq427m, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: rubens-heinrich, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ läs online, www.stadtentwicklung.berlin.de .
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.
  5. ^ läs online, royalsociety.org .

Tryckta källor