Numera är Heinrich Rubens ett ämne som väcker stort intresse i samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Heinrich Rubens blivit ett relevant ämne som påverkar människor i alla åldrar och yrken. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Heinrich Rubens varit föremål för debatt och studier inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Heinrich Rubens, fördjupa oss i dess betydelse, dess inflytande på samhället och dess utveckling över tid. Genom detaljerad analys strävar vi efter att belysa detta ämne och ge en mer komplett och uppdaterad bild.
Heinrich Rubens | |
![]() Heinrich Rubens, 1911. | |
Född | 30 mars 1865[1][2] Wiesbaden |
---|---|
Död | 17 juli 1922[1][2] (57 år) Berlin |
Begravd | Alter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin[3] |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin ![]() |
Sysselsättning | Fysiker[4], universitetslärare |
Arbetsgivare | Technische Universität Berlin Humboldt-Universität zu Berlin |
Utmärkelser | |
Rumfordmedaljen (1910)[5] | |
Redigera Wikidata |
Heinrich Rubens, född 30 mars 1865 i Wiesbaden, död 17 juli 1922 i Berlin, var en tysk fysiker.
Rubens studerade först maskinbyggnadskonst i Darmstadt och Charlottenburg, sedan fysik i Strassburg och Berlin, blev filosofie doktor i Berlin 1889, assistent vid fysiska institutet vid Berlins universitet 1892, privatdocent i fysik vid tekniska högskolan i Charlottenburg 1895, professor där 1898, professor vid militärtekniska akademien 1903 samt professor och direktor för fysiska institutet vid Berlins universitet 1906.
Rubens utförde ett stort antal viktiga undersökningar angående värmestrålningen, reflektions- och elektriska ledningsförmågan hos metaller, spektralanalytiska undersökningar, speciellt rörande de infraröda strålarna, angående elektriska vågor, reststrålarna m.m. samt konstruerade många viktiga instrument, bland annat en pansargalvanometer, en termostapel, en dynamobolometer. Han tilldelades Rumfordmedaljen 1910.
|