Heinrich Gomperz

I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet och arvet från Heinrich Gomperz, vars inverkan har överskridit gränser och generationer. Från sin ödmjuka början till sin invigning som en ledande figur inom sitt område har Heinrich Gomperz satt en outplånlig prägel på historien. På dessa sidor kommer vi att upptäcka de viktigaste milstolparna i hans karriär, hans mest anmärkningsvärda prestationer och vilken inverkan han har haft på samhället. Genom vittnesmål, analyser och reflektioner kommer vi att fördjupa oss i Heinrich Gomperzs liv och arbete, erkänna hans relevans och fira hans ovärderliga bidrag till mänskligheten.

Heinrich Gomperz
Född18 januari 1873[1][2]
Wien[3]
Död27 december 1942[4][1][2] (69 år)
Los Angeles[5], USA
Medborgare iÖsterrike-Ungern och Österrike
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningFilosof[6], professor, konsthistoriker[7]
ArbetsgivareWiens universitet
MakaAda Gomperz
FöräldrarTheodor Gomperz
Elise Gomperz
Redigera Wikidata

Heinrich Gomperz, född 18 januari 1873, död 27 december 1942, var en österrikisk filosof. Han var son till Theodor Gomperz.

Gomperz var privatdocent i Bern och Wien, och blev ordinarie professor i Wien 1924. Påverkad bland annat av Richard Avenarius företrädde Gomperz en "skeendets monism" och ville inom ramen av en "världsåskådningslära" åstadkomma ett motsägelselöst sammanhang mellan alla de tankar, som framkommer under fackvetenskapernas och det praktiska livets arbete. Gomperz betonade starkt känslans betydelse för kunskapens form och för kategorierna. Orsakslagen var endast ett tankekrav och naturlagarna "genomsnittsregler" för det stoffligas sätt att förhålla sig. Gomperz huvudarbeten var Die Lebensauffassung der griechischen Philosophen und das Ideal der inneren Freiheit (1904, 3:e upplagan 1927), Weltanschauungslehre (2 band 1905-08), Das Problem der Willensfreiheit (1907), Über Sinn und Sinngebilde (1929).

Källor

Noter

  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: gomperz-heinrich, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 22630.
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.
  4. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6sq9319, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.
  7. ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: gomperzh, läst: 23 april 2022.

Tryckta källor

Auktoritetsdata