Havdhems kyrka
I dagens värld har Havdhems kyrka fått stor relevans inom olika samhällsområden. Dess inverkan har återspeglas i politik, ekonomi, kultur och till och med i människors dagliga liv. Genom historien har Havdhems kyrka varit föremål för olika debatter och analyser, vilket väckt intresse hos akademiker, specialister och allmänhet. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Havdhems kyrka, undersöka dess inflytande i det aktuella sammanhanget och projicera dess betydelse i framtiden. Från dess ursprung till dess implikationer i det samtida livet inbjuder Havdhems kyrka oss att reflektera och bättre förstå världen omkring oss.
| Havdhems kyrka | |
| Kyrka | |
 Havdhems kyrka
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Gotlands län |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Visby stift |
| Församling | Havdhems församling |
| Koordinater | 57°9′45.2″N 18°19′23.8″Ö / 57.162556°N 18.323278°Ö |
| Invigd | 1200-talet |
Havdhems kyrka är en kyrkobyggnad på Gotland som tillhör Havdhems församling i Visby stift. Kyrkan ligger i södra Gotland nära till väg 142 från Hemse till Burgsvik, 53 km söderut från Visby, 8.5 km söderut från Hemse och 15 km norrut från Burgsvik.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med absidkor. På korets norra sida finns en sakristia. Ingångar finns i tornets västsida samt på korets och långhusets sydsida. Koret som ursprungligen inte hade någon absid är den äldsta delen som finns kvar och är från början eller mitten av 1100-talet. Ett mycket smalt fönster finns i norra väggen. En portal som tillfogades senare, 1200-talets början, tros vara uppförd av stenmästaren Calcarius[särskiljning behövs]. Absiden tillfogades samtidigt med uppförandet av långhuset omkring 1200. Ursprungligen var långhuset lite kortare och inte så högt. Det är inte känt när det ändrades till dagens höjd. Tidigare fanns tornet i västväggen, men i 1200-talets mitt ersattes det med nutidens mycket större torn.
Inventarier
- Altartavlan är av J. Bartsch och dateras till 1667
- Predikstolen är huggen av Jochim Sterling, 1679
- Epitafium troligen från 1600-talet
Orgel
- 1869 sattes en orgel upp av Jonas Runbäck med 9 stämmor. År 1912 flyttades orgeln till Gotlands Fornsal. Orgeln skänktes från början 1698 till S:t Olofs kapell i Stockholm (senare Adolf Fredriks kyrka). Ombyggdes 1784 av Jonas Gren och Peter Stråhle, Stockholm. Den hade då 8 stämmor. Den har sedan stått i Botkyrka kyrka och senare Huddinge kyrka.
- Orgeln byggdes 1914 av Eskil Lundén, Göteborg, och har fasta kombinationer. Orgeln är pneumatisk.
| Manual | Pedal | Koppel |
| Borduna 16’ | Subbas 16' | Man/Ped |
| Principal 8’ | ||
| Rörflöjt 8’ | ||
| Salicional 8’ | ||
| Gamba 8' | ||
| Oktava 4' | ||
| Violin 4’ | ||
| Crescendosvällare |
Övrigt
2003 installerade 3GIS en basstation för 3G-telefoni i kyrkans torn. På en av våningarna i tornet byggdes ett teknikskåp (tillverkat av Emerson Electric Co) och på planet ovanför monterades antenner för radiokommunikation och transmission. Antennerna målades därefter in i tornets färger för att smälta in bättre.
Bildgalleri
-
Detalj i portalen -
Interiör mot öster -
Triumfkrucifixet -
Predikstol från 1679 -
Altaruppsatsen -
Dopfunten -
Orgeln -
Epitafium
Källor
- Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
Externa länkar
- guteinfo: Havdhems kyrka
- på Gotland: Havdhems kyrka
- Orgelanders
- Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
Wikimedia Commons har media som rör Havdhems kyrka.
