I dagens värld är Hassela kyrka en fråga som har blivit allt mer aktuell i samhället. Oavsett om det beror på dess påverkan på hälsan, dess påverkan på populärkulturen eller dess betydelse i den globala ekonomin, har Hassela kyrka blivit ett fokus för experter, akademiker och allmänheten. Genom historien har Hassela kyrka varit föremål för debatt och diskussion och genererat oändliga åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Hassela kyrka, analysera dess utveckling över tid och dess roll idag. Från dess inverkan på tekniken till dess relevans i den politiska sfären, fortsätter Hassela kyrka att vara ett ämne av universellt intresse som fortsätter att generera intresse och analys.
Hassela kyrka | |
Kyrka | |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Gävleborgs län |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Uppsala stift |
Församling | Bergsjö församling |
Koordinater | 62°6′35.09″N 16°42′32.02″Ö / 62.1097472°N 16.7088944°Ö |
Invigd | 1826 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000019908 |
Interiör
|
Hassela kyrka är en kyrkobyggnad i Hassela, som sedan 2014 tillhör Bergsjö församling i Uppsala stift.
Nuvarande kyrka uppfördes 1823–1826 i Karl Johansstil. När kyrkan togs i bruk övergavs den medeltida stenkyrkan från 1200-talet som låg två kilometer åt sydost, i Hassela kyrkby. Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med utbyggd sakristia i öster samt kyrktorn i väster. Ingångar finns i tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Den norra portalen murades igen vid restaurering i början på 1950-talet, då också läktarunderbyggnad tillkom. Kyrkans exteriör är välbevarad och typisk för byggnadstiden. Murarna är vitputsade, såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga muröppningar. Kyrkorummet präglas framförallt av den genomgripande restaureringen 1951 - 1953, när bland annat det ursprungliga tunnvalvet revs, väggarna isolerades med lättbetongplattor och den fasta inredningen förnyades. Det ljusa, detaljfattiga kyrkorummet - som vid restaureringen erhöll en homogen karaktär - domineras av Gunnar Torhamns monumentala altarmålning från samma tid.
Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
Principal 8' | Flûte Harmonique 8´ | Subbas 16´ | I/P |
Rörflöjt 8' | Gamba 8' | Oktava 8' | II/P |
Oktava 4' | Vox Celeste 8' | Gedackt 8' | II/I |
Spetsflöjt 4' | Gedackt 8' | Nachthorn 4' | |
Kvint 2 2⁄3' | Principal 4' | Rauschkvint IV | |
Oktava 2' | Piccolo 2' | Basun 16' | |
Mixtur V-VI 1 1⁄3' | Sesquialtera II | Skalmeja 4' | |
Trumpet 8' | Mixtur V | ||
Bombard 16' | |||
Oboe 8' | |||
Tremulant | |||
Crescendosvällare |
|