I dagens värld är Harras Kyttä en fråga som har blivit allt mer aktuell och framträdande i samhället. Med tiden har Harras Kyttä lyckats fånga uppmärksamheten och intresset hos ett brett spektrum av människor, som i detta ämne ser möjligheten att utforska nya idéer, debattera åsikter och dela erfarenheter. Ur olika perspektiv och förhållningssätt har Harras Kyttä visat sig vara en mötesplats för mångfald av tankar och visioner, vilket främjar dialog och ömsesidig berikning. I detta sammanhang är det viktigt att ta itu med Harras Kyttä på ett mer djupgående och reflekterande sätt, för att förstå dess inflytande på vårt dagliga liv och världen omkring oss.
Harras Kyttä | |
![]() | |
Tid i befattningen 27 maj 1957–2 september 1957 | |
Företrädare | Vilho Väyrynen |
---|---|
Efterträdare | Teuvo Aura |
Tid i befattningen 26 april 1958–29 augusti 1958 | |
Företrädare | Urho Kiukas |
Efterträdare | Atte Pakkanen |
Född | 25 juni 1912 Helsingfors |
Död | 12 mars 1985 (72 år) Helsingfors |
Politiskt parti | Finska folkpartiet |
Yrke | vicehäradshövding, hovrättsråd, verkställande direktör |
Maka | Heli Annikki Vallila |
Harras Vilhelm Johannes Kyttä, född 25 juni 1912 i Helsingfors[1], död 12 mars 1985 i Helsingfors, var en finländsk jurist och politiker (Finska folkpartiet). Han var Finlands inrikesminister från maj till september 1957 och på nytt från april till augusti 1958.
Kyttä var son till Wilho Kyttä som var landshövding i Åbo och Björneborgs län. Harras Kyttä studerade juridik och blev 1938 vicehäradshövding. Han representerade Åbo södra valkrets i Finlands riksdag 1951–1964 och var partiledare för Finska folkpartiet 1961–1964. Han var domare (hovrättsråd) i Åbo hovrätt 1957–1961 och Åbo stadsdirektör 1961–1963. Som verkställande direktör för försäkringsbolaget Tarmo tjänstgjorde han 1964–1970.[2]