Harald Wiberg

I den här artikeln kommer vi att utforska Harald Wiberg och dess inverkan på olika aspekter av vardagen. Harald Wiberg är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder, vilket genererat ett brett intresse och debatt i dagens samhälle. Genom historien har Harald Wiberg spelat en avgörande roll för att definiera identiteter, teknisk utveckling, mellanmänskliga relationer och andra grundläggande aspekter av den mänskliga upplevelsen. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka hur Harald Wiberg har format och fortsätter att forma hur vi tänker, känner och agerar i världen. Dessutom kommer vi att utforska de framtida konsekvenserna av Harald Wiberg och dess relevans i ett ständigt föränderligt globalt sammanhang.

Byst av Wiberg skulpterad av Erik Reimhult i Bruksparken i Ankarsrum.

Harald Wiberg född 1 mars 1908 i Ankarsrum, Kalmar län, död 15 augusti 1986 i Falköping, var en svensk målare, tecknare och illustratör.

Biografi

Harald Wiberg var son till valsverksarbetaren Karl Ferdinand Wiberg och Josefina Quarfoot och från 1941 gift med sjuksköterskan Brita Ingrid Mariana Bengtson. Han utbildade sig till skyltmålare i Ankarsrum och studerade därefter vid Tekniska skolan 1930–1931 och vid Ollers målarskola i Stockholm 1931–1934 samt under studieresor till bland annat Frankrike, Italien, Nederländerna, Etiopien, Island och Finland. Separat ställde han bland annat ut på Thurestams konstsalong i Stockholm 1946 och 1947 och tillsammans med H Hamilton och Ivar Morsing ställde han ut i Skövde. Han medverkade i ett stort antal samlingsutställningar bland annat med Sveriges allmänna konstförening i Stockholm och i en utställning med djurmotiv i Düsseldorf där han belönades med en bronsmedalj. Med förord av Björn von Rosen publicerade han 1948 teckningsmappen Djur i naturen med 32 teckningar i offsettryck.

Wiberg specialiserade sig på djur- och naturmotiv utförda i olja, akvarell eller i form av tusch- och blyertsteckningar. Han gjorde sig känd som illustratör i en rad böcker om djur, jakt, fiske och friluftsliv och har illustrerat ett 20-tal böcker i dessa ämnen. Han illustrerade även några barnböcker bland annat Viktor Rydbergs Tomten[1] och Astrid Lindgrens Jul i stallet[2]. Han var medarbetare och illustratör i tidskriften Svensk jakt från 1939 och sedan 1960 i Året runt i naturen. Wiberg blev en välkänd TV-profil i och med det klassiska naturprogrammet Korsnäsgården där han medverkade mellan 1960 och 1968 han medverkade även under en följd av år i naturmagasinet Just nu.

Bibliografi

  • Djur i naturen 1948
  • Stora djur och små 1958
  • Tomten 1960 (illustrationer till dikten av Viktor Rydberg)
  • Jul i stallet 1961 (tillsammans med Astrid Lindgren)
  • Räven och tomten 1965 (illustrationer till text av Karl-Erik Forsslund)
  • Gammaldags jul 1967
  • Djur och landskap 1969
  • Den stora snöstormen 1975 (tillsammans med Hans Peterson)
  • Lille Viggs äventyr på julafton 1980 (illustrationer till berättelsen av Viktor Rydberg)
  • Trollpojken 1981 (tillsammans med Pelle Svensson)

Priser och utmärkelser

Vidare läsning

  • Storm, Ingvar. Harald Wiberg. Ett konstnärsliv i naturen 1985

Referenser

Tryckta källor

Noter

  1. ^ Libris
  2. ^ Libris
  3. ^ Biblioteksföreningen: Elsa Beskow-plaketten Arkiverad 17 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 1 december 2015
  4. ^ Nationalmuseum
  5. ^ Kalmar konstmuseum

Externa länkar