I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Haquinus Nicolai Wolsbergius för att analysera dess inverkan och relevans i dagens samhälle. Haquinus Nicolai Wolsbergius har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden, vare sig det är på den akademiska, sociala, kulturella eller politiska sfären. Dess inflytande har varit betydande i hur människor uppfattar och närmar sig vissa problem, såväl som i hur de fungerar i sin omgivning. Genomgående i denna text kommer vi att undersöka olika aspekter relaterade till Haquinus Nicolai Wolsbergius, från dess ursprung och utveckling till dess möjliga konsekvenser för framtiden. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande och heltäckande bild av Haquinus Nicolai Wolsbergius, för att främja en djupare och mer genomtänkt förståelse av detta ämne.
Haquinus Wolsbergius | |
Född | 1607[1] Vårdsbergs församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 19 januari 1675[1] Örberga församling[1], Sverige |
Begravd | Örberga kyrka[1] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Präst[1] |
Befattning | |
Kyrkoherde i Örberga pastorat (1659–1675)[1] | |
Redigera Wikidata |
Haquinus Nicolai Wolsbergius, född 1607 i Vårdsbergs socken, död 19 januari 1675 i Örberga socken, var en svensk präst i Örberga församling.
Haquinus Nicolai Wolsbergius föddes vid olofsmässan 1607 i Vårdsbergs socken. Han var son till komministern i församlingen. Wolsbergius studerade vid gymnasiet och prästvigdes 6 juli 1638. Han blev 1642 komminister i Kvillinge församling och 1646 domkyrkokomminister i Linköpings församling. År 1659 blev han kyrkoherde i Örberga församling. Han avled 19 januari 1675 i Örberga socken och begravdes i Örberga kyrka. Hans gravsten ligger numera på Örberga kyrkogård.[2]
Wolsbergius gifte sig första gången 27 september 1638 med Dordi Handotter (död 1643), andra gången 14 juli 1644 med Elin Jönsdotter (död 1668) och tredje gången 21 april 1669 med Anna Andersdotter (död 1710).[2]