Hans Nordgren

I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj Hans Nordgren, ett ämne av stor relevans och intresse idag. Hans Nordgren är ett begrepp som genererat stor kontrovers och debatt inom olika sfärer, från det akademiska området till politikområdet och samhället i stort. Under åren har Hans Nordgren spelat en grundläggande roll i hur vi uppfattar och förstår världen omkring oss, dess implikationer har varit djupgående och gett upphov till ett brett spektrum av olika åsikter och perspektiv. Genom en omfattande analys kommer denna artikel att försöka belysa komplexiteten och relevansen av Hans Nordgren, undersöka dess historiska rötter, dess nuvarande effekter och dess projicering in i framtiden.

Hans Nordgren
Född15 november 1908[1][2]
Söderhamns församling[1][3][2], Sverige
Död17 juli 1994[4] (85 år)
Söderhamns församling, Sverige
BegravdSöderhamns kyrkogård[4]
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[2], skräddarmästare[2]
Befattning
Andrakammarledamot, Gävleborgs läns valkrets (1958–1968)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Gävleborgs läns valkrets (1971–1974)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Gävleborgs läns valkrets (1974–1976)[6]
Politiskt parti
Högerpartiet[2]
FöräldrarGabriel och Maria Nordgren
Redigera Wikidata

Hans Per Wilhelm Nordgren (i riksdagen kallad '), född 15 november 1908 i Söderhamn, död där 17 juli 1994, var en svensk skräddarmästare och moderat politiker. Han var son till Gabriel Nordgren.

Nordgren avlade studentexamen i Söderhamn 1927 och genomgick Höhere Fachschule für Herren- und Damenkleidermachergewerbe i Wien 1927–31, varifrån han erhöll gesäll- och mästarbrev. Han var därefter verksam som skräddarmästare i Söderhamn 1932–73.

Nordgren var ledamot av styrelsen för Söderhamns Sparbank 1952–79. Han var även ordförande styrelsen för Hantverkarnas folkhögskola i Leksand samt ledamot av utredning angående kontant understöd vid arbetslöshet (1966–71). Han var ledamot av styrelsen för Sveriges skrädderiidkarförbund (ordförande 1957), av Söderhamns Fabriks- och hantverksförening (ordförande 1951), Gävleborgs läns hantverksförbund (ordförande 1957) och Sveriges hantverks- och industriorganisation (förste vice ordförande 1958–78).

Nordgren var ledamot av Söderhamns högerförening (ordförande 1955) och av Gävleborgs läns högerförbund 1956 (ordförande 1960-84). Han blev ledamot av Högerns företagarråd 1960 och ordförande i dess arbetsutskott 1965. Han var ledamot av Söderhamns stadsfullmäktige/kommunfullmäktige 1955–79, ledamot av drätselkammaren från 1956 och av skolstyrelsen. Han var även ledamot av Söderhamns kyrkofullmäktige 1951–85, av kyrkorådet 1977–85 och dess ordförande 1980–82.

Nordgren var ledamot av riksdagens andra kammare från 26 juli 1958 till 1968 samt riksdagsledamot 1971–1976, invald i Gävleborgs läns valkrets. Han var 1959–1968 suppleant i Bankoutskottet. Han var ledamot i första AP-fonden samt i riksdagens inrikesutskott.

Referenser

  • Norberg, Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 5 (1992), sid. 157.
  • Tidens kalender 1967, almanack och uppslagsbok. Stockholm: Tidens förlag, 1966, sid. 233.

Noter

  1. ^ Söderhamns kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010202/C I/11 (1908-1919), bildid: 00205601_00040, sida 38, födelse- och dopbok, s. 38, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/11 SE/HLA/1010202/C I/11, läs onlineläs online, ”298,Nov,15,1,,,, Hans Per Wilhelm”.
  2. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 157, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfO_w, läst: 12 november 2023.
  3. ^ Sveriges folkräkning 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 12 november 2023.
  4. ^ Gravar.se, läs online, läst: 12 november 2023.
  5. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.
  6. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.