Hans Günther Adler
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Hans Günther Adler och alla implikationer som det innebär. Hans Günther Adler är ett ämne av stor relevans idag och har genererat en stor debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och åsikter från experter i ämnet, samt konkreta exempel som hjälper oss att bättre förstå vikten av Hans Günther Adler i dagens samhälle. Vi kommer också att titta på vilken inverkan Hans Günther Adler har haft genom historien och hur den har utvecklats över tid. I slutet av den här artikeln hoppas vi att läsarna kommer att ha en bredare och mer komplett bild av Hans Günther Adler och dess relevans i dagens värld.
| Hans Günther Adler | |
| Född | Hans Günther Adler 2 juli 1910[1][2][3] Prag[3][4][5] |
|---|---|
| Död | 21 augusti 1988[1][2][3] (78 år) London[3] |
| Medborgare i | Österrike[6], Cisleithanien, Tjeckien[6] och Storbritannien[6] |
| Utbildad vid | Karlsuniversitetet filosofiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität[4]  |
| Sysselsättning | Författare[6], filosof[6], historiker[6], sociolog[6] |
| Maka | Bettina Adler[7] |
| Barn | Jeremy Adler (f. 1947)[6] |
| Utmärkelser | |
| Charles Veillon-priset i tyska (1969) Buber-Rosenzweig-medaljen (1974) Österrikes hederskors för vetenskap och konst Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset | |
| Redigera Wikidata | |
Hans Günther Adler, född 2 juli 1910 i Prag, död 21 augusti 1988 i London, var en tjeckoslovakisk-brittisk författare och poet. Adler, som var förintelseöverlevare, har bland annat skildrat judarnas liv i koncentrationslägret Theresienstadt.
Biografi
År 1941 greps Adler av nazisterna och internerades i ett arbetsläger, innan han och hans familj den 8 februari 1942 fördes till Theresienstadt. I lägret hade han bland annat städning och byggnadsunderhåll som uppgifter. Hans hustru Gertrud, som var läkare, förestod lägrets sjukvårdsavdelning. Efter drygt två och ett halvt år, den 14 oktober 1944, deporterades Adler med sin hustru och hennes mor till Auschwitz. De båda kvinnorna gasades samma dag, medan Adler två veckor senare anlände till Niederorschel, ett av Buchenwalds satellitläger. Adler befriades den 13 april 1945. Han förlorade sina föräldrar och sexton andra familjemedlemmar i Förintelsen.
Referenser
Noter
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6gf2hn4, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: adler-h-g-hans-gunther, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19981000034, läst: 23 november 2019.
- ^ Studenti pražských univerzit 1882–1945, Studenti pražských univerzit-ID: 1903631494650220.
- ^ Terezín Memorials databas, Terezín Memorials databas-ID: te-adler, läs online och läs online, läst: 15 mars 2021.
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118500708, läst: 30 juli 2024.
- ^ Tony Gallagher (red.), Hans Gunther Adler, Times (på engelska), 63167, Times Newspapers, 23 augusti 1988, s. 12 .
Webbkällor
- Sebba, Anne. ”I Shall Bear Witness” (på engelska). Arkiverad från originalet den 6 december 2011. https://www.webcitation.org/63jnnHJVZ?url=http://annesebba.com/journalism/i-shall-bear-witness/. Läst 6 december 2011.
- ”“I will bear witness” – Holocaust exhibition” (på engelska). King's College London. 9 februari 2007. Arkiverad från originalet den 6 december 2011. https://www.webcitation.org/63jnt4jKe?url=http://www.kcl.ac.uk/news/news_details.php?news_id=515. Läst 6 december 2011.
|