I dagens artikel ska vi prata om Hans Freyer, ett ämne som utan tvekan har väckt många människors intresse över tid. Detta ämne har angripits från olika perspektiv och har skapat en bred debatt i samhället. Under åren har Hans Freyer varit föremål för studier och forskning, vilket lett till viktiga upptäckter och framsteg inom området. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Hans Freyer och analysera dess inverkan på olika områden i livet. Dessutom kommer vi att undersöka några av de mest relevanta aspekterna relaterade till Hans Freyer, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.
Hans Freyer | |
![]() Hans Freyer, 1925. | |
Född | 31 juli 1887[1][2][3] Leipzig[4] |
---|---|
Död | 18 januari 1969[1][2][3] (81 år) Ebersteinburg[5], Tyskland |
Begravd | Sonnenberg |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Greifswalds universitet Leipzigs universitet, doktorsexamen Leipzigs universitet[6] ![]() |
Sysselsättning | Filosof[7], sociolog[7], universitetslärare |
Arbetsgivare | Leipzigs universitet Münsters universitet Kiels universitet Bauhaus[8] |
Utmärkelser | |
Hessens Goetheplakett (1967) | |
Redigera Wikidata |
Hans Freyer, född 31 juli 1887 i Leipzig, död 18 januari 1969, var en tysk filosof och sociolog.
Freyer blev professor i Kiel 1922 och i Leipzig 1925. Freyer sysslade med kulturfilosofiska och sociologiska problem och kan betraktas som hegelian. Bland hans skrifter märks Antäus, Grundlegung einer Ethik des Bewussten Lebens (1918), Theorie des objektiven Geistes (1923), Der Staat (1925), Die Soziologie als Wirklichkeitswissenschaft (1930).
|