I dagens värld är Hans Egede Schack en fråga som har fått relevans inom olika samhällsområden. Från den politiska till den vetenskapliga sfären har Hans Egede Schack blivit en punkt för ständigt intresse och debatt. Med stort inflytande på hur människor interagerar och utför sina dagliga liv, är det avgörande att förstå och analysera implikationerna av Hans Egede Schack i vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och dimensionerna av Hans Egede Schack, samt dess inverkan på dagens samhälle.
Hans Egede Schack | |
![]() | |
Född | 2 februari 1820[1] Sengeløse, Danmark |
---|---|
Död | 20 juli 1859[1] (39 år) Frankfurt am Main |
Medborgare i | Konungariket Danmark |
Sysselsättning | Författare, politiker |
Befattning | |
Folketingsledamot Ledamot av Danmarks grundlagsgivande församling (1848–1849) | |
Maka | Fanny Hebbe (g. 1854–) |
Föräldrar | Nicolai Clausen Schack |
Släktingar | Marie Rovsing (syskon) Hansine Andræ (syskon) |
Redigera Wikidata |
Hans Egede Schack, född den 2 februari 1820 i Sengeløse, död den 20 juli 1859 i Frankfurt am Main, var en dansk politiker och författare.
Schack blev 1844 juris kandidat och deltog från 1848 med stor iver i det politiska livet. Han kämpade i synnerhet för den allmänna rösträtten och föreslog 1849 i en flygskrift Slesvigs delning som den enda rätta nationella lösningen. Åren 1848–1849 var Schack medlem av den grundlagstiftande riksförsamlingen och 1850–1853 folketingsman. I början tillhörde han "bondevennerne", men skilde sig snart från dem samt riktade 1852–1855 i politiska flygskrifter skarpa och kvicka anfall mot dem. Efter att ha undanträngts från riksdagen blev han 1854 sekreterare i landstinget och 1856 tillika sekreterare hos konseljpresidenten. Under signaturen E.S. utgav han 1858 en märklig och högst originell roman, Fantasterne, som med stor humor och djup psykologisk uppfattning skildrar fantasteriet i dess växlande former och dess farliga följder (3:e upplagan 1899).
|