Hannelore Zober

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Hannelore Zober, ett ämne som har fångat intresset hos både akademiker, experter och entusiaster. Med en stor repertoar av aspekter att beakta, från dess historia till dess implikationer i det moderna samhället, är Hannelore Zober ett ämne som lovar att erbjuda en myriad av intressanta perspektiv. I enlighet med dessa linjer kommer vi att försöka reda ut mysterierna kring Hannelore Zober, presentera data, studier och idéer som hjälper oss att förstå dess betydelse och relevans idag. Förbered dig på att ge dig ut på en upptäcktsresa som tar dig att utforska djupet av Hannelore Zober och dess många aspekter.

Hannelore Zober
Personlig information
Födelsedatum6 november 1948
FödelseortLeipzig, Östtyskland
PositionMålvakt
Seniorklubbar*
År
1964?–1982?
Klubb
Östtyskland SC Leipzig
SM (GM)
Landslag
År
?–1980
Landslag
 Östtyskland
SM (GM)
168 (0?)
Meriter
Hannelore Zober
Handboll, damer
Olympiska spel
Silver Montréal 1976 Handboll
Brons Moskva 1980 Handboll
Världsmästerskap
Guld VM 1971
Guld VM 1975
Guld VM 1978
* Antal matcher och mål i seniorklubbar räknas endast för de inhemska ligorna.

Hannelore Zober, född den 6 november 1948 i Leipzig, Tyskland, är en östtysk före detta handbollsmålvakt. Hon blev världsmästare med Östtyskland 1971, 1975 och 1978.

Klubbhandboll

Hannelore Zober spelade som målvakt för SC Leipzig. Under sin aktiva tid och blev hon DDR-mästare 10 gånger med klubben. Hon vann även Europacupen med SC Leipzig 1966 och 1974.

Landslagshandboll

Från mitten av sextiotalet till 1980 spelade hon 168 landskamper för Östtysklands damlandslag i handboll. Hon blev världsmästare med laget tre gånger åren 1971, 1975 och 1978. Hon vann OS-silver i damernas turnering[1] i samband med de olympiska handbollstävlingarna 1976 i Montréal. Hon vann sedan OS-brons i damernas turnering[2] i samband med de olympiska handbollstävlingarna 1980 i Moskva.

1976 och 1979 tilldelades hon Fäderneslandets förtjänstorden i brons för sina framgångar.[3]

Referenser

Externa länkar