I den här artikeln kommer vi att utforska Hanna Grönvall från olika vinklar, med syftet att ge en heltäckande och berikande syn på detta ämne. Från dess ursprung till dess relevans idag, genom dess många tillämpningar och omfattning, kommer vi att fördjupa oss i en djup och detaljerad analys som gör det möjligt för läsaren att förstå betydelsen och inverkan av Hanna Grönvall i olika sammanhang. Genom vetenskapliga bevis, expertutlåtanden och personliga erfarenheter kommer vi att belysa okända och fascinerande aspekter av Hanna Grönvall och på så sätt bidra till förståelsen och uppskattningen av detta grundläggande element i vårt samhälle.
Hanna Grönvall | |
Född | 10 december 1879 Västra Sallerups församling, Sverige |
---|---|
Död | 22 maj 1953 (73 år) Jakob och Johannes församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Anställd[1], biträdande föreståndare[1] |
Befattning | |
Stadsfullmäktigeledamot, Stockholms stad (1919–1938)[2][1] | |
Politiskt parti | |
Socialdemokraterna | |
Redigera Wikidata |
Johanna Kristina "Hanna" Grönvall, född 10 december 1879 i Västra Sallerups församling i Malmöhus län, död 22 maj 1953 i Jakobs församling, Stockholm, var en svensk politiker.
Hon var dotter till smedsmästaren Nils Grönvall och Petronella Nilsson. Hon arbetade som hembiträde från 1900 till 1934. Så småningom bosatte hon sig i Stockholm.
Hon var 1910-1914 sekreterare och 1914—1941 ordförande i Stockholms hembiträdesförening. Med sitt engagemang i socialdemokratin hjälpte hon denna förening att närma sig socialdemokratin och arbetarrörelsen. Som ordförande för Stockholms hembiträdesförening tog hon initiativ till bildandet av Hembiträdesföreningarnas centralkommitté 1936.[3]
Grönvall var ledamot av Stockholms stadsfullmäktige (s) 1919–1938, och blev 1933 ledamot i kommittén för utredning av hembiträdenas arbetsförhållanden i Sverige.