I dagens värld har Hammarby stadsdelsområde blivit allt mer relevant inom olika samhällsområden. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på vardagen har Hammarby stadsdelsområde blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Dess betydelse ligger i dess förmåga att påverka hur människor, företag och institutioner hanterar olika utmaningar och möjligheter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Hammarby stadsdelsområde, från dess ursprung och utveckling till dess potentiella konsekvenser och fördelar. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka förstå hur Hammarby stadsdelsområde formar världen idag och hur det kan påverka framtiden.
Tillkomst | 1 januari 1997 ![]() | |
---|---|---|
Land | Sverige ![]() | |
Inom det administrativa området | • Stockholms län • Stockholms kommun ![]() | |
Koordinater | 59°17′25″N 18°7′1″E ![]() | |
Ersatt av | Katarina-Sofia stadsdelsområde, Skarpnäcks stadsdelsområde ![]() | |
Upphörde | 31 december 1998 ![]() |
Hammarby stadsdelsområde var ett stadsdelsområde från 1997 till 1998 i Söderort i Stockholms kommun. Det omfattade stadsdelarna Södra Hammarbyhamnen, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Kärrtorp, Enskededalen, Bagarmossen, Orhem, Flaten och Skrubba. Stadsdelsnämnden startade sin verksamhet den 1 januari 1997 som en av 24 stadsdelsområden.[1]
Stadsdelsområdet upplöstes 31 december 1998 i samband med att antalet stadsdelsområden minskades från 24 till 18.[2] Stadsdelen Södra Hammarbyhamnen uppgick i Katarina-Sofia stadsdelsområde och övriga slogs ihop med Skarpnäcks stadsdelsområde under det senare namnet.