I dagens värld är Hallig ett ämne av ökande betydelse som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och yrken. Sedan dess uppkomst har Hallig väckt passionerade debatter och genererat ett konstant flöde av studier och forskning. Med tiden har det blivit ett centralt inslag i många människors vardag, vilket påverkar hur de tänker, agerar och relaterar till omvärlden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Hallig och dess inverkan på det samtida samhället, och erbjuda en bred och detaljerad vision som gör att vi kan förstå dess verkliga betydelse.
Hallig är en beteckning för mindre öar i Vadehavet i Nordsjön som i regel saknar skyddsvallar mot högvatten. Bebyggelsen ligger därför på konstgjorda kullar, så kallade terp, som skydd mot tidvattnet. Halligarna har uppstått i samband med stormfloder. Innan skyddsvallarna byggdes längs Nordsjökusten uppstod flera halligar i samband med översvämningar.
Halligar finns dels i västra Danmark, dels i nordvästra Tyskland (Nordfriesland). Längs den danska delen av Nordsjökusten finns en hallig, Langli, väster om Esbjerg. Halligen Jordsand söder om Rømø försvann i havet vintern 1999 och är numera en sorts sandbank. Mandø var en hallig tills den år 1937 fick skyddsvallar. De tio tyska halligarna ligger i Nationalpark Schleswig-Holsteinisches Wattenmeer.