Håkan Strömberg

I dagens artikel kommer vi att utforska vilken inverkan Håkan Strömberg har haft på våra liv. Vare sig genom sitt inflytande på populärkulturen, sin relevans inom det vetenskapliga området eller sin betydelse i historien, har Håkan Strömberg satt outplånliga spår i samhället. Genomgående i texten kommer vi att undersöka olika aspekter relaterade till Håkan Strömberg, från dess ursprung till dess utveckling i nuet, i syfte att förstå dess betydelse och inverkan i dagens värld. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i olika perspektiv och åsikter om Håkan Strömberg, och analysera dess relevans från olika och berikande perspektiv. Följ med oss ​​på denna fascinerande resa genom hur Håkan Strömberg påverkar vår verklighet!

För politikern med samma namn, se Håkan Strömberg (politiker).
Håkan Strömbergs grav på Östra kyrkogården i Lund, 2008.

Håkan Strömberg, född 18 februari 1917 i Malmö, död 28 augusti 2002 i Lund, var en svensk jurist, professor, översättare och spexförfattare.

Strömberg avlade 1941 juris kandidatexamen vid Lunds universitet, där han skulle förbli under hela sitt liv. Han blev licentiat 1948 och disputerade året därpå på doktorsavhandlingen Om rättsförhållandet mellan offentliga anstalter och deras nyttjare samt erhöll samma år en docentur i förvaltningsrätt. År 1960 blev han preceptor i offentlig rätt och 1962-1981 upprätthöll han professuren i samma ämne med folkrätt. Vid sin 75-årsdag 1992 förärades han en festskrift utgiven av Juridiska föreningen i Lund. År 1999 erhöll han medaljen Illis Quorum. Strömberg invaldes som ledamot av Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 1963. Han blev riddare av Nordstjärneorden 1966.

Håkan Strömberg var en flitig författare av juridisk kurs- och facklitteratur och fortsatte att uppdatera samt ge ut nya skrifter långt efter sin pensionering. Vid sidan av sitt fackområde var han minst lika flitig inom andra litterära genrer. Han översatte vers och epigram av klassiska latinska författare som Martialis, men var även medförfattare till en lång rad lundaspex, inte minst som kuplettmakare. Som spexveteran kom Strömberg också att efterträda Sten Broman som præses för Uarda-akademien.

Strömberg var son till lektor Edvard Strömberg och dennes hustru Inga, född Rydholm och dotter till Peter Rydholm. Han var från 1949 gift med professorn i arkeologi Märta Strömberg (född Magnusson). Makarna Strömberg ligger begravna på Östra kyrkogården i Lund.

Bibliografi

  • Oden och epoder (1949)
  • Den lokala förordningsmakten (1954)
  • Martialis, epigram i urval (1954)
  • Konungens dispensmakt (1957)
  • Allmän förvaltningsrätt (1962)
  • Kommunalrätt (1963)
  • Sveriges författning (1966)
  • Speciell förvaltningsrätt (1970)
  • Tryckfrihetsrätt (1970)
  • Folkrätt (1970)
  • Inledning till den offentliga rätten (1973)
  • Grundlag och medborgarrätt (1974)
  • Den offentliga organisationen (1978)
  • Översikt övertryckfrihetsrätten (1978)
  • Inledning till statsrätten (1978)
  • Handlingsoffentlighet och sekretess (1980)
  • Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform (1983)

Källor

Auktoritetsdata